»LÄGET ÄR TRAUMATISKT«

Lärare på Karolinska institutet offras i kampen för att få tillbaka examensrätten. »Vi måste börja om i stället för att plåstra«, säger Harriet Wallberg-Henriksson som vill minska platserna på sjuksköterskeutbildningen och införa at.

Strax före jul kom kallduschen. Examensrätten för sjuksköterskor drogs in, mycket beroende på att lärarna har för låg utbildning. En spark i magen för Sveriges största medicinska universitet, men inte minst en personlig katastrof för dem som tvingas gå. Vid denna upplagas pressläggning skulle 38 lärare sägas upp, varav 30 på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och 8 på institutionen för laboratoriemedicin. Det betyder att en fjärdedel byts ut i en så kallad kompetensväxling. Men personalen svävade länge i ovisshet om vem som skulle bli av med jobbet och stämningen beskrevs som »psykisk tortyr«.

Rektor Harriet Wallberg-Henriksson ser dock ingen annan utväg. Bristerna måste åtgärdas snabbt så att Karolinska institutet, ki, kan ta in nya studenter så snart som möjligt. Alternativet, att kompetensutveckla lärarna, skulle få stora konsekvenser både för ki och samhället i stort, säger hon. Varje förlorad termin innebär 190 uteblivna studenter och en forskarutbildning tar minst fyra år. Det går inte att vänta.

Dessutom fungerade inte den strategin förra gången som ki drog på sig kritik, 2006.

– Vi har ändrat taktik. Läget är traumatiskt men vi måste agera snabbare och kraftfullare. Självklart är det inget lätt beslut, säger Harriet Wallberg-Henriksson som vid årsskiftet sa att man skulle göra allt för att slippa uppsägningar.

Några veckor senare kom kovändningen när utbildningsdepartementet drog tillbaka 60 miljoner kronor i ersättning.

Lärarna sägs upp på grund av arbetsbrist som även innefattar bristande ekonomi och omorganisation. Det är arbetsgivarens bedömning som gäller och bristerna finns främst bland personalens vetenskapliga och kliniska kompetens.

Det har stormat kring ki:s sjuksköterskeutbildning förut. Redan 2000 var examensrätten i fara, men klarade sig med en hårsmån. Även då var lärarnas forskningsanknytning i fokus.

Snart har det gått tio år. Varför har ni inte löst detta?

– Läget har inte varit konstant och då fick vi rätsida på det. Problemet är komplext men Högskoleverket har höjt kraven, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Hon ser också att ki:s styrka är ett problem.

– Vi är ett väldigt forskningsinriktat universitet som samtidigt ansvarar för utbildning. Det blir en konflikt och utbildningen har inte fått den plats som den förtjänar.

Det tog tid innan hon förstod hur allvarligt läget kring den hotade examensrätten var den här gången. Rapporterna vittnade om att allt flöt på, men i efterhand önskar hon att hon hade ställt fler kontrollfrågor. Varit mer envis – och gripit in tidigare. Rektorn återkommer gång på gång till bristerna i organisationen när vi letar svar på varför krisen blev ett faktum. Hon vittnar om kommunikationsmissar och ser det som ett misslyckande både personligen och för ki.

Borde även ledningen kompetensväxlas?

– En dekanus har redan entledigats och jag har satt i gång en översyn av organisationen. Men en universitetsledning har väldigt svårt att snabbt ändra attityder, säger hon.

Det centrala i Högskoleverkets kritik är utbildningsnivån. Bara 30 procent av lärarna vid sektionen för omvårdnad har disputerat jämfört med 70 procent på andra utbildningar. Delvis är det ett arv från akademiseringen 1998 då den gamla Hälsohögskolan slogs ihop med ki.

– Alla var inte intresserade av att vidareutbilda sig, av förklarliga skäl. Man är i olika skeden i livet.

ki har heller inte lyckats behålla sina disputerade som lockats av högre lön och mer forskartid på små högskolor som Ersta och Röda korset. Nu ska tolv lektorer och två professorer rekryteras i stället för dem som sägs upp, eftersom uppdraget i ett slag har halverats. Och Harriet Wallberg-Henrikssons mål är att skapa en mer attraktiv arbetsplats.

– Ibland behövs en kris för att något bra ska växa fram, en modern utbildning som möter vårdens krav. Alla resurser sätts in och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas, säger hon.

Hon vill utnyttja det faktum att ki har 20 program inom hälso- och sjukvård så att yrkesgrupperna lär sig att arbeta tillsammans redan under studietiden, och uppmuntra fler att läsa en tid utom­lands.

ki vill ha tillbaka sin examensrätt, men inte alla sina studenter. I ett första steg vill man minska antalet platser på grundutbildningen från dagens 380 per år till 300 till förmån för magister- och forskarnivåerna. Regeringen har dock nobbat ett förslag om en sådan utväxling med de mindre Stockholmshögskolorna.

När det gäller sjuksköterskeutbildningens framtid röstar Harriet Wallberg-Henriksson på en ettårig at-tjänstgöring före legitimation.

– Det skulle ge en större säkerhet och självkänsla hos dem som går ut.

De nya kompetenskraven i korthet:
Som en direkt konsekvens av Högskoleverkets kritik skärptes nyligen kompetenskraven för lärarna på sjuksköterskeprogrammet på KI. De som inte uppfyller tre av följande fyra kriterier blir av med jobbet:

Pedagogik. Minst ett års heltidsundervisning de senaste fem åren. Minst tio veckors formell pedagogisk utbildning för universitetslärare, eller vårdlärar­examen med fortbildning, eller magisterexamen i vårdpedagogik.
Vetenskap. Inskriven doktorand senast våren 2009 med klar finansiering.

Klinik. Specialistkompetens samt pågående klinisk tjänstgöring på minst 20 procent av heltid under minst två av de senaste fem åren.

Ämne. Magisterexamen i omvårdnad, vårdvetenskap eller relaterat ämne utifrån behov, eller registrerad doktorand i omvårdnad, vårdvetenskap eller medicinsk vetenskap med sådan inriktning.

Kompetensutveckling
Tio procent av arbetstiden är vikt för kompetensutveckling. KI har inte kunnat svara på hur mycket tid och pengar som har lagts på kompetensutveckling de senaste tio åren, men uppger att alla har omfattats av en stor pedagogisk satsning. Däremot finns det inga öronmärkta pengar för forskning.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida