Utbildning i hjärt-lungräddning minskade personalens osäkerhet

Fyra timmars utbildning i hjärt- och lungräddning, HLR; mer än så krävdes inte för att få sjukvårdspersonalen att känna sig säkrare och minska rädslan för att göra fel.

Sjuksköterskan Marie-Louise Södersved Källestedt försvarar fredagen den 13 maj sin avhandling, där hon analyserat resultatet av en utbildningssatsning vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Det var Marie-Louise Södersved Källestedt själv som tog initiativet till det utbildningsprogram hon nu skrivit om.

All sjukvårdspersonal – läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, kuratorer, biomedicinska analytiker, med flera – fick genomgå en fyra timmar lång kurs i hjärt- och lungräddning.

Olika kunskapsnivå

”Som sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen upplevde jag att uppstartandet av HLR kunde skilja från en avdelning till en annan”, berättar hon.

Före utbildningen uppgav många att de kände sig rädda och obekväma, bland annat för att bli smittade. I avhandlingen konstateras att kunskapsskillnaderna mellan de olika yrkesgrupperna jämnades ut efter utbildningen. Rädslan minskade också.

”Mycket av rädslan berodde troligen på okunskap. Med hjälp av HLR-utbildning kan nu personalen utföra inblåsningar med en andningsmask i stället för att utföra mun-till-mun-andning”, säger Marie-Louise Södersved Källestedt.

Kunskapsnivån ökade

Läkarna var den yrkesgrupp som höjde sin kunskapsnivå minst, men de hade också mest kunskaper innan. Bland andra biomedicinska analytiker, kuratorer och arbetsterapeuter var de som höjde nivån mest.

Huruvida patienternas överlevnad ökade efter utbildningen är oklart. Sjukhuset är för litet, med för få fall per år, för att några slutsatser ska dras angående överlevnad. Däremot har man märkt att överlevarna numera, efter utbildningen, överlever med god funktionell status.