Viktigt med snabba öppenvårdsinsatser mot ätstörningar
Med intensiv behandling inom öppenvården kan unga med ätstörningar bli friska snabbt och sjukdomen blir inte kronisk.
Behandlingsstarten med normalisering av ätandet kan göras i öppenvård och viktökningen kan, med föräldrarnas stöd, bli ett halvt till ett kilo i veckan. Det visar forskning vid Uppsala universitet.
Träning förbjuden
– Det kan genomföras med vanlig mat och en fast måltidsordning med tre huvudmål och tre mellanmål per dag. I vissa fall behövs energidrycker som tillskott under en period. Men all träning måste upphöra under behandlingen och skolarbetet bör vänta tills vikten är påtagligt förbättrad och måltiderna fungerar på ett normalt sätt, säger Agneta Rosling, överläkare och barn- och ungdomsspecialist i Uppsala.
Hon har följt barn och unga som nyligen insjuknat och vårdats på Akademiska sjukhusets barn- och ungdomspsykiatriska kliniks öppenvård för att se om intensiva behandlingsinsatser i öppenvård eller dagvård minskar behovet av inläggning på sjukhus.
Viktigt att ätandet blir normalt först
Efter ett års behandling var 20 procent av anorexipatienterna botade, 77 procent hade en lindrigare form av ätstörning, och bara 3 procent var fortfarande sjuka i anorexia nervosa. Nästan alla klarade av heltid i skolan.
– Inte förrän ätandet fungerar och vikten blivit stabil på en nivå som är normal för längd och ålder bör behandling som syftar till att förebygga återfall eller hantera andra psykologiska problem påbörjas, säger Agneta Rosling.
Sjukdom och dödsfall
För sin avhandling Eating disorders aspects of treatment and outcome har hon också undersökt om dödligheten är förhöjd hos patienter med ätstörningar och vilka riskfaktorerna är. Hon har dessutom följt upp vuxna patienter efter i genomsnitt fjorton år som haft långvarig sjukdom och vårdats på sjukhus.
Dödligheten var nästan tolv gånger högre bland vuxna kvinnor som sjukhusvårdats för anorexia nervosa, jämfört med kvinnor i motsvarande åldrar i befolkningen. Förutom dödsfall direkt relaterade till svält, var risken att dö i självmord och alkoholrelaterade sjukdomar kraftigt förhöjd.
Högst var dödligheten bland dem med extremt låga vikter. Vid bulimia nervosa var dock dödligheten inte högre än för kontrollgruppen.
Risk för kronisk sjukdom
Anorexia nervosa och ospecifika ätstörningar med självsvält debuterar vanligen i tonåren, oftast mellan 15 och 19 år. Risken är påtaglig att utveckla kronisk sjukdom med dålig kroppslig hälsa, sociala begränsningar och försämrad livskvalitet.
Mångårig undervikt innebär också en förhöjd risk för benskörhet och försämrad tandhälsa. De som tillfrisknar helt efter en kortare tids sjukdom, och återfår en normal kroppsvikt och menstruation, får dock inte någon försämrad fysisk hälsa. Inte heller påverkas deras möjligheter att bli gravida.