Därför vägrade sjuksköterskan starta återupplivning
Ivo:s beslut att kritisera en sjuksköterska som vägrade starta återupplivning på en till synes redan död patient har väckt starka reaktioner bland Vårdokus läsare. Vi har därför begärt ut dokument som visar hur sjuksköterskan uppfattade situationen.
I förra veckan skrev Vårdfokus om en sjuksköterska på ett äldreboende i Västerbotten som vägrade följa SOS Alarms uppmaning att påbörja HLR, hjärt-lungräddning, på en patient som hon bedömde som redan död.
Kritiseras för vägran att återuppliva till synes död
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, anser att sjuksköterskans agerande utgjort en fara för patientsäkerheten. Eftersom det inte fanns dokumenterat av en läkare i patientens journal att HLR inte skulle utföras borde hon ha påbörjat HLR, enligt Ivo.
Kommentarer från läsare
På Facebook har flera av våra läsare kommenterat beslutet:
”Man föds och man dör, det är livets naturliga gång. Det går inte att återuppliva döda, visa i stället respekt för den döda. Precis som sjuksköterskan gjorde”, skriver en person.
”Ivos bedömning är helt sjuk”, ”Helt vansinnigt”, ”Allt stöd till sjuksköterskan”, skriver andra.
Någon påpekar vikten av att som sjuksköterska i kommunal vård alltid se till att få ett skriftligt ställningstagande till HLR på alla patienter som är svårt kroniskt sjuka av patientansvarig läkare.
När Vårdfokus skrev om händelsen i förra veckan hade vi bara tillgång till Ivo:s beslut. Vi har nu även läst sjuksköterskans egen berättelse om vad som hände.
I ett brev till Ivo beskrivs hur hon som patientansvarig sjuksköterska kallades till boendet av personalen i mitten av augusti för två år sedan. En av patienterna hostade och hade troligtvis satt någonting i halsen. Det visade sig senare var en bit bröd.
Gjorde Heimlich manöver
Personalen hade utan resultat prövat Heimlich manöver. Det är en metod som innebär att man ställer sig bakom personen, fattar händerna under och runt bröstkorgen och trycker kraftigt inåt-uppåt i syfte att få loss det främmande föremålet i halsen.
När sjuksköterskan kom fram till boendet satt patienten i sin rullstol i matsalen, tillsammans med de andra boende. Han var grå i ansiktet och okontaktbar. Även sjuksköterskan försökte med Heimlich manöver. Personal från en annan avdelning tillkallades. Men alla försök misslyckades.
Tillsammans körde de in patienten på hans rum. Han flyttades med hjälp av en lyftsele över till sin säng och lades därefter i framstupa sidoläge. Sjuksköterskan skriver att hon varken kunde känna någon puls eller se någon andningsfrekvens.
Kände ingen puls
Hon sprang ner till sjuksköterskeexpeditionen för att konsultera en primärvårdsläkare på hälsocentralen. Läkaren uppmanade henne att ringa nödnumret 112.
”När jag ringer får jag order att påbörja hjärt- lungräddning, utrymme för diskussion kring den åtgärden finns inte”, skriver sjuksköterskan som direkt efteråt gick upp till patienten.
Hon kunde fortfarande inte känna puls eller andningsfrekvens. När ambulans anlände befann sig sjuksköterskan vid patientens ena sida. Hon hade fortfarande inte inlett HLR.
”Inte etiskt försvarbart”
Enligt sjuksköterskan hade det vid det laget gått 30 minuter sedan patienten hade syresatts optimalt.
”För mig var det inte etiskt försvarbart att inleda hjärt- lungräddning på (patientens namn) med långt gången demenssjukdom samt annan svår sjukdomsbakgrund”, skriver hon till Ivo.
Ambulanspersonalen startade genast HLR. Huruvida de lyckades få liv i patienten framgår inte av dokumenten. Men enligt inspektören Anders Forsberg på Ivo fördes patienten med ambulans till sjukhusets akutmottagning. Han hade då fortfarande puls men andades inte. Senare på dagen avled patienten på sjukhusets intensivvårdsavdelning.
Ingen dokumentation
I beslutet där sjuksköterskan kritiseras hänvisar Ivo till Svenska läkaresällskapets etiska riktlinjer för HLR. Enligt dessa ska ett ställningstagande om att inte utföra hjärt-lungräddning göras av ansvarig legitimerad läkare och dokumenteras i journalen. Om dokumentation saknas kan endast en läkare som är på plats vid hjärtstoppet ta ställning till att inte inleda HLR.
Enligt patientsäkerhetslagen har den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal själv ansvaret att fullgöra sina arbetsuppgifter.
– En sådan arbetsuppgift är att ge HLR. Sjuksköterskan har inte tagit ställning till patientens vilja. Det finns ingenting dokumenterat om att patienten inte ville ha HLR eller att en läkare gjort den bedömningen, säger Anders Forsberg.
Hade beslutet från er sida kunnat se annorlunda ut om ambulanspersonalen inte hade lyckats få i gång patientens puls?
– Det är ingenting vi tagit ställning till.
Enligt den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i kommunen förtydligades rutinerna på äldreboende efter händelsen. I dag dokumenteras ett ställningstagande om HLR ska påbörjas eller inte alltid av en läkare i journalen. På vissa boenden skrivs dessutom beslutet ner på en lapp som fästs på insidan av det låsta medicinskåpet i patientens rum. Allt för att underlätta för personalen om ett hjärtstopp inträffar.
Diarienummer hos Ivo: 8.6.1-38437/2016-12.