Utredda fall

Ivo: Stora brister i barnsjukvården på Karolinska

Det finns flera allvarliga patientsäkerhetsrisker inom barnsjukvården på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. En av grundorsakerna är att det saknas erfarna sjuksköterskor. Det konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Efter att ha mottagit flera anmälningar om barnsjukvården på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna beslutade Ivo att inleda en större tillsyn. Myndigheten har intervjuat föräldrar, personal och verksamhetsledningen samt gått igenom stora mängder dokumentation.

Den sammantagna bilden är att vårdgivaren inte följer upp, utvärderar och genomför egenkontroller av patientsäkerhetsrisker i tillräcklig omfattning. Bland annat visar en analys av 1 200 avvikelserapporter från första halvåret 2019 att händelser återupprepas utan att åtgärder vidtas. En del incidenter var så pass allvarligt att de borde ha lett till internutredningar och lex Maria-anmälningarna, men så skedde inte.

Även om både vårdpersonal och omvårdnadschefer uppger att de borde identifiera och uppmärksamma risker i större utsträckning, pekar de på olika hinder i organisationen till varför det inte sker. Omvårdnadscheferna känner att de inte får gehör och stöd när risker påtalas, de vittnar om ett förtroendeglapp gentemot verksamhetsledningen. För vårdpersonalens del handlar det dels om bristande återkoppling, men framför allt gör tidsbrist och den höga arbetsbelastningen att avvikelserapportering inte hinns med.  

Erfarna sjuksköterskor slutar

Ett ännu allvarligare problem är att barnsjukvården på Karolinska i Solna hamnat i en negativ spiral där en redan existerande personalbrist driver på ytterligare personalomsättning. Det saknas sjuksköterskor i allmänhet, men framför allt är det erfarna sjuksköterskor som slutat. Det har gett ett stort kompetenstapp. När ny personal ständigt introduceras ökar dessutom belastningen för de erfarna sjuksköterskor som finns kvar.

På akutmottagningen har kombinationen av ett högt patientflöde och oerfaren personal lett till långa väntetider och flera incidenter. I dokumentationen har Ivo hittat felprioriteringar, uteblivna kontroller av patienters medicinska tillstånd och fördröjda behandlingar. Trots att en del händelser fått allvarliga konsekvenser har de inte internutretts.

Långa väntetider på flera håll

Här påverkar även den höga beläggningsgraden och platsbristen på vårdavdelningarna. Det har gjort att en del patienter skrivits hem för tidigt, andra har blivit kvar länge på akutmottagningen eller avvisats trots att de är i behov av vård.

Även när det gäller operation är väntetiderna farligt långa, konstaterar Ivo. En del barn har fått vänta i två år på ett enkelt ingrepp. I vissa fall har det medfört att patienternas tillstånd förvärrats, vilket senare kan komma att kräva mer avancerad vård och ett ökat vårdbehov än vad som hade varit nödvändigt.

Vårdgivaren har försökt förbättra bemanningssituationen, bland annat genom införande av ett kliniskt basår med förlängd introduktion för nyanställda sjuksköterskor. Det har gett viss effekt, fler sjuksköterskor stannar kvar i verksamheten.

Inga åtgärder på grund av corona

Ivos tillsyn visar sammanfattningsvis att:

  • händelseanalyser av allvarliga händelser på akutmottagningen sker inte i tillräcklig omfattning
  • rutiner och riktlinjer för det dagliga arbetet är inte känd för all personal
  • det finns brister i uppföljning av vidtagna åtgärder
  • händelser upprepas trots att de uppmärksammats genom avvikelser och anmälningar enligt lex Maria
  • övergripande struktur för systematiskt patientsäkerhetsarbete inom organisationen är otydlig

Ivo konstaterar att barnsjukvården på Karolinska i Solna bryter mot flera bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen samt patientsäkerhetslagen, där det framkommer att vårdgivaren på flera sätt ska jobba för att förebygga vårdskador.  

På grund av den rådande coronakrisen vidtar Ivo inga åtgärder i nuläget, men kommer att följa upp beslutet när situationen normaliserats eller när Ivo finner det befogat.

Diarienummer hos Ivo: 8.5-12507/2019-34.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida