Sörmland. Ivo kräver högre kompetens på akuten

Sörmland. Ivo kräver högre kompetens på akuten
På kvällar, nätter och helger är ofta oerfarna sjuksköterskor och underläkare i tjänst. Erfarna läkarjourer är bara tillgängliga via telefon. Arkivbild: TT

Både oerfarna sjuksköterskor och underläkare lämnas för mycket ensamma med ansvaret.

Akutmottagningarna är speciellt sårbara på nätterna, visar en granskning som Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, gjort på tre sjukhus i Sörmland.

Ivo kräver nu att Sörmlands landsting tar ansvar för att tillräckligt många sjuksköterskor rekryteras och att det är legitimerade läkare som har ansvaret för akuterna.

Bakgrunden till att Ivo inspekterade Nyköpings lasarett, Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset var lex Maria-ärenden, enskildas klagomål, tidigare tillsyn och signaler från AT-läkare. Under inspektionerna intervjuades 39 personer som är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, samt verksamhetschefer.

Nya och oerfarna sjuksköterskor

De flesta ansåg att bemanningen av sjuksköterskor inte är tillräckligt hög för att kunna ge god och säker vård. Tidigare fanns krav på kompetens och erfarenhet när sjuksköterskor rekryterades till akutmottagningarna, men dessa har sjukhuset fått släppa på grund av bristen.

Det är stor omsättning på sjuksköterskor och många är nyutbildade och oerfarna i yrket. De upplever att de inte hinner med viktiga arbetsuppgifter som triagering och tillsyn av patienterna.

Bemanningen klarar inte heller att två svårt sjuka kommer in samtidigt eller stora trauman, då avstannar det normala arbetet. Några intervjuade tycker att bemanningen är tillräcklig dagtid, men inte nattetid.

De intervjuade tycker att kompetensen hos sjuksköterskorna är för låg vid Mälarsjukhusets akutmottagning. Många är nya och flera erfarna har slutat. Tidigare fick sjuksköterskor arbeta som ledningsansvariga först efter två år, men idag är gränsen sänkt till sex månader. På Nyköpings och Katrineholms akutmottagningar upplevs kompetensen vara tillräcklig.

Låg kunskap om patientsäkerhetsarbetet

Ivo kräver också att landstinget lämnar in en plan på åtgärder som ska öka personalens kännedom om patientsäkerhetsarbetet. På inspektionerna kom det fram att endast cheferna hade tagit del av landstingets patientsäkerhetsberättelsen och gått utbildning om patientsäkerhetsarbete. Ett fåtal andra hade gått kurs, men då i sin grundutbildning.

De flesta i personalen hade skrivit avvikelser, men några hade slutat eftersom de inte fick någon återkoppling. Av de som varit delaktiga vid utredningar av lex-Maria och enskilda klagomål var majoriteten chefer eller specialistläkare. Endast de som skrivit yttranden till dessa fick ta del av beslut och åtgärder, utom vid ”större händelser”.

De intervjuade ansåg att de största riskerna för patienternas säkerhet var brist på vårdplatser, högt antal patienter, utlokalisering och överflyttning av patienter, brist på kompetens och bemanning, och primärvårdspatienter som upptar plats från andra, svårare sjuka.

Legitimerade läkare

Ivo kräver också att landstinget fastställer vilken kompetens som krävs av läkarna på akuten. Ivo menar att arbetet på akuterna kräver bred kunskap och erfarenhet. Det ska finnas legitimerade läkare som har ansvar för patienterna.

I dag är situationen sårbar vid besökstoppar, på kvällar och nätter. Då är de erfarna läkarjourerna ofta bara tillgängliga via telefon. De oerfarna läkare och sjuksköterskor som är i tjänst får ta ett stort ansvar vilket hotar patientsäkerheten.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida