Enighet om vem som ska bestämma över vården

Enighet om vem som ska bestämma över vården
Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund och författarinnan Åsa Moberg deltog i debatten. Foto: Jan Thomasson

Politikerna ska bestämma vad vården ska göra och vårdens yrkesgrupper hur vården ska utföras och patienterna bör få ett större inflytande. Om detta fanns en stor enighet vid en debatt i dag i Visby.

I en ny enkät som Vårdförbundet redovisade i dag har Vårdförundet ställt ett antal frågor till medborgarna. Svaren visar framför allt att de som arbetar inom vården och patienterna borde ha större inflytande än de har samt att det är mycket otydligt vem eller vad som styr vården i dag.

Enkätresultatet var knappast något överraskning för de fem deltagarna i den debatt som Vårdförbundet anordnade i dag den första dagen i årets Almedalsvecka i Visby. Alla fem var överens om att det behövs förändringar: Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund, Åsa Moberg, författare och debattör, Henrik Hammar (m), regionråd i Skåne och ordförande i arbetsgivarorganisationenen Sveriges kommuners och landstings sjukvårdsdelegation, Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör i Norrbotten samt Paula Blomqvist, Uppsala universitet.

Vad- och hur-frågor

Enigheten verkade stor om att politikerna ska bestämma vad vården ska utföra, medan professionen sedan ska avgöra hur den ska utföras. 

– Vi politiker har inte den expertkunskap som behövs för att avgöra om till exempel barn ska vaccineras, sa Henrik Hammar.

Under debatten kom en rad frågor upp, viktiga både för tilltron till vården och för att resultatet ska bli bra. Anna-Karin Eklund (till vänster på bilden) sa att vården styrs utifrån ekonomin, och att allt för mycket handlar om mängd och inte kvalitet. Hon sa också att när förändringar genomförs så handlar det mycket om omorganisationer.

– De är kanske bra för organisationen men patienten märker inte så mycket. Då ska man hellre låta personalen genomföra förbättringar på arbetsplatsen, sa hon.

Elisabeth Holmgren var inne på samma linje. Vi har omorganiserat mycket, i vällovliga syften. Men det räcker inte, vi måste göra mer i själva verksamheten, sa hon.

Lyssnar dåligt

Åsa Moberg (till höger på bilden) menade att vården är dålig på att lyssna på patienterna och att det kostar mycket i onödan, utöver mänskligt lidande. Elisabeth Holmgren fyllde på.

– Det behövs ekonomistyrning. Det är dyrt att bedriva dålig vård. Med en effektivare verksamhet kan vi använda resurserna bättre, menade hon.

Men kanske är det svårare att styra vårdsektorn än andra områden i samhället. Paula Blomqvist pekade på de starka professioner som finns inom vården och som måste fatta besluten i det dagliga arbetet. Vården är också kunskapsintensiv och hos medborgarna finns förväntningar som ökar hela tiden – det hon kallade drömmen om hälsa.

Bristande samarbete

Ett dilemma är också huvudmannaskapet. Är det landstinget/regionen eller kommunen som har ansvaret? Anna-Karin Eklund efterlyste bättre metoder för samarbete mellan till exempel ett landsting och en kommun.

– På många håll fungerar det dock bra. Ofta beror det dock på enskilda personer och när de sedan försvinner blir det problem, sa hon.

Elisabeth Holmgren menade att möjligheterna är större än många tror.

– Många begränsningar finns i enskildas huvuden, inte i lagar och bestämmelser.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida