Sämre ekonomi väntar för landsting och kommuner
För över pengar från staten till landsting och kommuner.Det är budskapet från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Medan statens finanser går med historiskt stora överskott, ser kommunerna i viss mån, men framför allt landstingen fram mot ekonomiska problem.
Efter några år med god ekonomi kommer det nu att snabbt gå utför, tror Sveriges kommuner och landsting, SKL, i sin ekonomirapport som presenterades i dag. Redan nästa år kommer hälften av landstingen att gå med underskott, spår SKL. Skälet till att ekonomin just nu är god är framför allt att skatteintäkterna har ökat rejält de senaste åren, eftersom allt fler har kommit i jobb.
Den utvecklingen bryts nu, även om SKL:s ekonomer inte vill tala om recession. Samtidigt fortsätter landstingens kostnader för vården att öka. Det beror bland annat på kraftigt höjda läkemedelskostnader och att nya behandlingsmetoder kommer fram. Men också på demografin.
– Fyrtiotalisterna blir krassligare och behöver komma till vårdcentralen oftare. Det påverkar landstingens ekonomi – det dröjer lite längre innan de börjar efterfråga kommunernas särskilda boenden, säger SKL:s chefsekonom Clas Olsson.
”Höj statsbidragen”
Samtidigt som landsting och kommuner står inför ekonomiska problem, går det bra för staten.
– Statens finanser är bättre än på decennier. Därför bör statsbidragen räknas upp, säger SKL:s ordförande Anders Knape (m).
Han efterlyser också snabba besked om hur det blir med statsbidragen 2009 inför höstens budgetarbete i kommunerna.
Får vi då en tillräckligt god vård med dagens skattebas? Den frågan försökte Jonas Eriksson, ekonom på SKL, besvara på ett seminarium i dag. Svaret var inte särskilt förtröstansfullt.
Underskott 2011
Under åren 2000 till 2006 har landstingens kostnader ökat dubbelt så snabbt som skatteunderlaget. Även om de flesta landsting gick med överskott förra året, innebär utvecklingen fram till 2011 ett växande underskott i deras finanser.
Men det är olika mellan landstingen, ett inte särskilt förvånande konstaterande. Medan Stockholms läns landsting har högst kostnader för sjukvården, räknat per invånare, återfinns Östergötland i den andra änden av tabellen. Ändå är kostnaden per prestation i Stockholms län något lägre än genomsnittet i riket (det är den för övrigt också i Östergötland); det är vårdkonsumtionen som är högre.
Höjd skatt eller mindre verksamhet
Vill landstingen nå den eftersträvade balansen till 2011 (som innebär ett långsiktigt överskott på 2 procent för att bland annat täcka inflationen) måste de antingen höja skatten med 42 öre eller minska verksamhetsvolymen med 3 procent, enligt ekonomirapporten.
– De som har en hög ambitionsnivå får väl då överväga att höja skatten, de med höga kostnader bör se över sin organisation, sammanfattar Jonas Eriksson.
Och alla dessa beräkningar bygger på att lönerna inom kommun- och landstingssektorn ökar som genomsnittet. Några ökningar som ett resultat av till exempel Vårdförbundets lönerörelse är inte inräknade.