SKL:s ekonomirapport ett ljus i höstmörkret

SKL:s ekonomirapport ett ljus i höstmörkret
Kommunerna klarar skuldkrisen bättre än landstingen, berättar SKL:s ordförande Anders Knape (M).

I kommuner och landsting pratas det om kris och behovet av återhållsamhet med hänvisning till det svåra ekonomiska världsläget. Men arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, målar upp en ljusare bild i sin årliga ekonomirapport. Händer det inget värre kommer kommunerna och landstingen att klara omvärldens ekonomiska oro riktigt bra, spår SKL.

14 oktober 2011

Ekonomirapporten som SKL presenterade i dag visar på fortsatt ökade skatteintäkter och en stabil ekonomisk utveckling för landets landsting och kommuner. Den ekonomiska oron i världen väntas bestå även under nästa år, men landstingen och kommunerna har förutsättningar att klara av den här krisen, enligt SKL.

Är landstingens och kommunernas oro över hur de ska drabbas av fallande börser, skuldkrisen i Grekland och den inbromsade ekonomin i USA och Europa överdriven?

– Det kan inte jag värdera. Eftersom vi inte kan vara säkra på vad som händer med världsekonomin har jag full förståelse för att våra medlemmar är fortsatt försiktiga och inte vill dra på sig stora utgiftsökningar i det här läget, säger SKL:s ordförande Anders Knape (M).

Trots allt osäkert

Trots att SKL:s huvudbudskap är positivt vill Anders Knape framhålla osäkerheten i rapporten, vars kalkyler bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former och att det inte händer något oförutsett och värre.

Oavsett världsekonomins utveckling finns det landsting som kommer att behöva ta till besparingar och skattehöjningar för att få ordning på sin ekonomi, enligt SKL.

Vissa sämre än andra

Blekinge, Värmland, Dalarna, Västerbotten, Jämtland och Skåne väntas avsluta det här året med underskott i budgeten. Övriga landsting räknar med resultat på plus-minus-noll eller bättre. I Sveriges kommuner väntas generellt sett överskott på två miljarder kronor.

Kommunerna klarar sig bättre ekonomiskt än landstingen, enligt SKL:s rapport. Detta beror framför allt på att den medicinsktekniska utvecklingen och den åldrande befolkningen vilket ökar efterfrågan på landstingens tjänster.

Satsa eller spara

Under hela 2000-talet har kommunernas och landstingens ekonomier gått både upp och ner. Goda ekonomiska resultat har framför allt berott på minskade sjukskrivningar bland personalen, enligt SKL.

Finns det en risk att landstingen är för rädda och återhållsamma på grund av den ekonomiska oron och genom åtstramningar bidrar till ökade sjukskrivningar och därmed ökade kostnader?

– Vår sektor har lärt sig så mycket av det som har hänt under de senaste åren att jag förutsätter att man agerar med klokhet. Om vi har rätt i vår bedömning får även landstingen en tillväxt framöver. Men det finns alltid en risk att det ekonomiska läget blir sämre än vad vi förutspått, säger Anders Knape.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida