Utmanar ekonomerna i ny bok: ”Det långsiktiga värdet av omsorg försvinner”

Emma Holten kallas Danmarks mest kända feminist. I nya prisbelönta boken Underskott når hon långt utanför hemlandet. Där går hon hårt åt de politiska och ekonomiska systemen i västvärlden - och är djupt kritisk mot att omsorg räknas som en kostnad utan ekonomiskt värde.

Vad handlar din bok om?

– Om hur man ser på omsorg i ekonomi och politik. För de flesta människor är omsorg bland det viktigaste som finns: att vi är glada, friska och har tid för dem vi älskar. Men i ekonomin har den oftast knappast något värde alls. 

– Många ser ekonomi som fysik eller kemi. Man ser siffror och grafer, och de ser ut som objektiva sanningar om hur världen funkar. Men så är det inte! Siffror ljuger hela tiden. Men de flesta av oss har inte verktygen att förstå hur eller varför. Det behöver vi i den omsorgskris som plågar så många samhällen just nu. 

Feministisk ekonom

Hur blev du Danmarks idag mest kända feminist?

– Det är svårt att tänka så om sig själv, men så är det nog! Jag började med aktivism 2012 efter jag utsatts för ett digitalt, sexuellt övergrepp. Det vi den gången kallade hämndporr. Två år senare gjorde jag ett projekt om upplevelsen som hette Samtycke.

– På den tiden var feminismen nästan död i Danmark, men vi var ändå så många som behövde den. Sen dess har jag jobbat med först digitala kränkningar och nu feministisk ekonomi. Jag lyssnar mycket på mina kompisar, vad de oroar sig för och vilka problem de har. Det är i den riktningen jag tar min feminism. Den ska vara relevant för folks liv.

I Danmark är det mer aktivism

Hur skiljer sig svensk och dansk feminism?

– I Danmark är feminismen en mycket mindre del av politik och samhälle. Vi jobbar i stället mer med aktivism. Det finns inte så många jobb som jämställdhetskonsult! Det kan vara jobbigt, men det betyder också att vi kanske har en annan frihet. Vi får så mycket motstånd, att vi är tvungna att utmana våra idéer hela tiden. Det är hårt, men man blir skarp av det också!

Vad innebär det att vara en feministisk ekonom och varför behövs det?

– Vi måste göra det klart att det finns många olika sätt att tänka över ekonomin och vad rikedom är. I 40 år har en sorts ekonomi härskat. Men nu är det kris både i naturen och på det mänskliga området. Vi är rikare än någonsin, men så många mår sämre. Det är en katastrof. Det behövs nytänkande till de nästa 50 åren.  

”Farligt när några teorier får för mycket makt”

Boken verkar älskas av läsarna, men sågas av ekonomer. Varför är det så?

– Några ekonomer har sågat den. Kanske främst de vars karriärer är baserade på att tänka på ett mycket särskilt sätt om omsorg. De förstod inte alls varför den här boken behövdes. De är upplärda i modellerna jag kritiserar och har en tendens att se dem som det enda sättet att se på världen. Det är mycket farligt när några få teorier får så mycket makt. Det ska vi akta oss för. 

– Jag har fått helt fantastisk respons från vårdpersonal i de länder där boken kommit ut. I Danmark vann jag Sundhedskartellets lika lön-pris 2023. Jag har pratat om boken för tusentals lärare, sjuksköterskor, förskollärare, socionomer med mera. Det är så viktigt att folk i vården får ett språk för värdet de skapar. Även för den frustrationen som uppstår när de igen och igen behandlas som om de inte är viktiga för ekonomin. 

”I ekonomiskt språk räknas inte kvalitet”

Idag används ekonomiska kriterier när vård och omsorg organiseras. Vilka risker ser du med det?

– Väldigt många. Ekonomiskt språk är bra på kvantitet, men inte så bra på kvalitet. Där räknas timmar, patienter och kronor. Men det långsiktiga värdet av omsorg försvinner. Som att ha tid med en medborgare, ge dem vad de behöver så de kan ta hand om sig själva, ha tid att prata med patientens familj eller att själv samla energi med en paus. Då skapas stressiga arbetsplatser i vården.

– Processerna för patienter har inte den kvalitet den borde. De anställda kan sina jobb, men styrs på ett sätt som är i direkt konflikt med uppgifterna de ska lösa.

På vilket sätt menar du att ekonomi är den vetenskap som har störst makt?

– Allt handlar om pengar! Vi pratar i stort sett bara om vad saker kostar, men inte om vad de gör i samhället. Det kan se billigt ut att spara pengar från omsorgen, men vi förlorar rejält i värde. De som forskar i omsorg och dess betydelse har inte alls samma inflytande i politiken som ekonomer har.

Vill se omsorg som investering i människor

Vilka lösningar ser du i stället?

– Vi måste få fler vetenskaper på banan. De som jobbar med vård och omsorg ska få en högre röst. Just nu formas omsorgen av människor som varken har jobbat eller forskat i området. De använder ofta teorier, inte empiri för att ta beslut och konsekvenserna kan vara livsfarliga. Vi måste se omsorgen som en investering i människor och i hela ekonomin – inte en utgift.  

Vad tycker du om måttet bruttonationalprodukt, BNP?

– BNP ger oss en helt skev bild av ekonomin! Där räknas inte det oavlönade omsorgsarbetet i hemmet in, vila och tid med vänner, som är så viktigt för människors välmående och ett välfungerande samhälle. De sakerna ses som helt värdelösa.

– I BNP räknas bara priserna. Det vill säga att om en person på bank tjänar 100 000 kronor och en undersköterska tjänar 30 000 kronor, så anses den bankanställda som mer värdefull för ekonomin. Det ger oss fel bild av värde och vad som verkligen gör en skillnad för människor.