Dålig kunskap om hur forskning blir god vård

Redan Ignaz Semmelweis bevisade att mödradödligheten sjönk dramatiskt om läkarna tvättade händerna innan de förlöste kvinnor.

Men även om situationen inte är lika katastrofal i dag som i 1800-talets Wien är bristande handhygien fortfarande ett stort problem i sjukvården.

Exemplet Semmelweis var ett av dem som Lars Wallin från CRU, Clinical Research Utilization, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna utanför Stockholm lyfte fram för att visa svårigheterna med att få genomslag för forskningsresultat i det praktiska vårdarbetet.

Fortfarande är det ett stort antal som skadas i vården på grund av dåligt vårdarbete. I USA lär antalet döda på grund av fel och misstag i vården motsvara ett störtande jumbojet varje dag. Översatt till svenska förhållanden skulle det innebära cirka 3 000 onödiga dödsfall om året.

Tyvärr finns det inte några goda studier som visar hur man ska bära sig åt för att få forskningsresultat att slå igenom som förändringar i vården. Små förbättringar, i storleksordningen 5-20 procent, kan man visa av olika interventioner, men vilka som verkligen ger resultat är svårt att visa.

Effekter av gott ledarskap

Ett problem är att forskning så ofta handlar om vad dåligt ledarskap leder till, däremot belyses sällan effekterna av gott ledarskap. Lars Wallin vågade sig ändå på att beskriva några teorier för hur ett ledarskap ska se ut för att befrämja att forskningsresultat slår igenom i vårdarbetet.

Bland de faktorerna nämnde han problembaserat lärande, beteendeförändringar, social påverkan och en organisation som understödjer lärande.

? Men tyvärr vet vi inte allt vi borde veta, sammanfattade han.

Forskarna gav han rådet ? vid sidan av att bedriva forskning av god kvalitet ? att skriva populärvetenskapligt om sin forskning. Även om det inte uppmuntras i den akademiska världen.