Ger inflytande men också eget ansvar

Vårdval Halland är ett nytt sätt att ersätta utförarna, men lika mycket en medborgarreform. Den politiska intentionen är att medborgarna ska fatta egna beslut och ta ansvar för sin hälsa.

Hallands närsjukvårdschef Monica Berglund förklarar: »En grundbult i Vårdval Halland är att landstinget inte ska välja åt invånarna, det ska de göra själva.«

Före 2007 fanns det olika ersättningssystem i landstinget. I Kungsbacka och Halmstad fanns ett prestationsbaserat system, medan de övriga fyra sjukvårdsområdena hade traditionella anslagsersättningar. Nu ville man ha samma system över hela länet.

– Vi ville stärka medborgarnas makt och inflytande. De skulle inte behöva höra att »du tillhör inte den här vårdcentralen«.

Det har också varit en politisk ambition att ha flera olika utförare, eftersom politikerna anser att konkurrens gynnar vården.

För förra landstingsdirektören Mona Boström kändes det naturligt att välja kundval. Tidigare hade landstinget olika ersättningsmodeller: egenregi för landstingets verksamhet och avtal för de privata.

– Det var ingen som var nöjd med det, inte politikerna, inte heller medarbetarna. Hos dem fanns en bild av att »de privata utförarna har bättre betalt än vi«.

Mona Boström tycker inte att upphandling är bra inom vård och omsorg. Kontinuiteten är i fara vid varje upphandlingstillfälle. Verksamheten påverkas både under upphandlingsprocessen och efteråt – i alla fall om upphandlingen leder till att en ny utförare tar över verksamheten.

– Det tar ungefär två år att genomföra en upphandling. Under tiden dräneras medarbetarna på energi.

När de hade bestämt sig för att byta modell tittade landstingsledningen på andra landstings lösningar. Men ingenstans såg de ett system de var nöjda med. De var tvungna att hitta på ett själva.

Fast riktigt nytt var det ju inte med kundval för Mona Boström. Hon hade själv varit med om att införa det inom äldreomsorgen i Nacka utanför Stockholm under sin tid som stadsdirektör där.

I Vårdval Halland finns fem mål som vårdenheterna ska uppnå. Men av dem är det än så länge bara täckningsgraden som verkligen påverkar vilken ersättning som betalas ut. Om vårdenheten inte ger dem som är anslutna minst 80 procent av den vård de behöver minskar hälso- och sjukvårdspengen, som det kallas. I dag ligger täckningsgraden i genomsnitt strax över 60 procent.

Närsjukvårdschefen Monica Berglund är medveten om kritiken mot att det bara är invånarnas ålder som avgör hur stor ersättningen blir, och inte till exempel vårdtyngden. Hon säger att allt inte är klart från början, och grunderna för ersättningen kommer att ses över:

– Det tar ett tag innan vi kan se vad vi har uppnått och inte. Man kan ju inte överblicka allt. Men det som blir fel får vi justera under resans gång.

Sjuksköterskor kan bedriva verksamhet i egen regi. Men då måste de ha ett avtal med en vårdenhet.

– Distriktssköterskeverksamhet och bvc är så grundläggande uppdrag att det är min uppfattning att vårdenheterna bör ha det utbudet i sin egen verksamhet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida