Hennes dröm fackets mardröm

Banbrytare. En ny typ av bemanningsföretag är på väg att etablera sig i Sverige. Med sjuk­sköterskor som jobbar obekväma tider, i otillgängliga kommuner och till ett lägre pris.

På konditoriet i Aneby fyller ett fullsatt långbord större delen av lokalen. Är det möte? Nej, bara samhällets pensionärer som fredags­fikar, berättar kvinnan bakom kassan.

Slamret av kaffekoppar och kulissen av grånade frisyrer sätter intervjun med den 28-åriga sjuksköterskan Timea Szabó i ett relevant sammanhang. Sverige åldras. I Aneby är mer än en tredjedel av befolkningen över 55 år. Behovet av sjuksköterskor kommer inte att minska, varken här eller någon annanstans.

Till småländska Aneby flyttade Timea Szabó i somras för att fylla en lucka inom den kommunala sjukvården. Flytten från Ungern hejades på av hela hennes familj som så länge hon kan minnas haft en gemensam längtan till Sverige. Hon har släktingar här, har varit på besök då och då. Älskar naturen och svenskt godis — särskilt punschpraliner.

— Jag tjänar mer här, men det viktigaste för mig var att få komma till Sverige, säger hon.

Bemanningsföretaget Orange personal har som affärsidé att rekrytera inom EU. Erfarna sjuksköterskor anställs via ett bolag i Litauen och får under sex månader läsa svenska och gå en förberedande kurs om svensk sjukvård och äldreomsorg. Företaget ansöker om svensk legitimation, fixar resor, boende och myndighetskontakter. Anställningskontrakten skrivs på minst 18 månader, så lång tid som det tar för sjuksköterskorna att betala av skulden för språkkursen.

Om Socialstyrelsen skulle godkänna alla ansökningar om legitimationer som Orange personal skickat in sedan februari i år, och planerar att skicka in framöver, så skulle Sverige ha 200 bemanningssjuksköterskor att använda sig av nästa sommar. Bara från Ungern hör cirka 25 till 30 sjuksköterskor av sig varje vecka, intresserade av att arbeta i Sverige, berättar Sverigechefen Lars Hezsö.

Men Socialstyrelsens handläggning går trögt. Ökningen av ansökningar från länder som Ungern och Lettland betyder fler komplexa och tidskrävande ärenden. Timea Szabó är ung och har en modern treårig sjuksköterskeutbildning på universitetsnivå. Men det är inte ovanligt att det från EU:s nyaste medlemsländer kommer ansökningar från sjuksköterskor med god erfarenhet av yrket, men med en examen som exempelvis läkar­assistent eller fältskär. Då måste Socialstyrelsen utreda om sjuksköterskornas yrkeserfarenhet kompenserar bristerna i utbildningen och motsvarar de krav som ställs på en sjuksköterska utbildad i Sverige. Den individuella prövningen är viktig för patientsäkerheten, men också för att EU:s krav på ickediskriminering och fri rörlighet väger tungt.

Där uppstickarföretaget Orange personal ser en framtidsbransch och en god affär, och sjuksköterskor möjligheten att förverkliga drömmar och tjäna pengar, ser Vårdförbundet problem.

Orosmolnet från Europa blåser in i en tid då svenska sjuksköterskors krav på högre löner ljuder kraftfullare än på länge. På nationella kansliet i Stockholm vrider sig biträdande förhandlingschefen Oskar Falk i kontorsstolen. Han är rädd för lönedumpning och ser en potentiell risk att vården likt byggbranschen blir helt beroende av billigare arbetskraft från EU:s fattigare länder.

Enligt Orange personal har deras sjuksköterskor en normal svensk sjuksköterskelön. Semestervillkor och arbetstider följer svensk lagstiftning. Men pensioner och försäkringar betalas ut enligt regelverken i sjuksköterskornas hemländer.

— Det här kan vi aldrig kontrollera eftersom sjuksköterskorna är anställda i Litauen, säger Oskar Falk som förklaring till att Vårdförbundet i våras sade nej när Orange personal kom och ville teckna ett begränsat kollektivavtal för sitt baltiska bolag.

Vad facket ska göra nu vet ingen riktigt. Lokalt försöker Vårdförbundet stoppa arbetsgivare från att anlita Orange personal. Men EU:s krav på fri rörlighet och den växande bristen på sjuksköterskor i Sverige är en verklighet att förhålla sig till.

Munkfors, Arvika, Arjeplog, Aneby. Hittills har Orange personal framför allt fått uppdrag på mindre orter i landet. I Arjeplog betalar kommunen 405 kronor per timme under dagtid för en av Orange personals bemanningssjuksköterskor. Det är 65 kronor, respektive 85 kronor, billigare per timme än vad konkurrenterna Läkarleasing och Läkarjouren tar betalt i samma kommun.

Men det var inte priset som var anledningen till att chefen för hälso- och sjukvårdsenheten i Arjeplog gick emot Vårdförbundet lokalt, gjorde som den tillförordnade kommunchefen tyckte och tog in två sjuksköterskor från Lettland för att rädda sommaren. Orange personal var det enda bemanningsföretaget som över huvud taget kunde leverera sjuksköterskor till Arjeplog. En av de lettiska bemanningssjuksköterskorna jobbar fortfarande kvar. När hennes kontrakt med Orange går ut är hon erbjuden tillsvidareanställning på ett av kommunens äldreboenden, om hon, hennes man och fyraåriga son skulle vilja flytta till Sverige.

Det svenska företaget Orange personal, som fungerar som uthyrarorganisation, har kollektivavtal. Men det litauiska bolaget där bemanningssjuksköterskorna är anställda har inte kollektivavtal med Vårdförbundet. Detta framgår mer eller mindre tydligt i Oranges personals kontakt med kunderna. Arjeplog fick klara besked om detta. Socialchefen i Munkfors kommun fick inte det. Han trodde att sjuksköterskorna som kommunen anlitat hade svenskt kollektivavtal eftersom Orange personal, som skrivit kontrakten med kommunerna, är medlem i arbetsgivarorganisationen Almega.

Sverigechefen Lars Hezsös kommentar är att bemanningssjuksköterskornas villkor är kollektivt avtalade och i nivå med Orange personals svenska kollektivavtal. Men eftersom inget traditionellt nationellt fackförbund velat ingå avtal med det litauiska bolaget har företaget i stället låtit anställda gå samman i något de kallar lokala fackklubbar, som undertecknat avtalet med personalens gemensamma villkor. Vem som helst med frågor om detta är välkommen att höra av sig, tillägger Lars Hezsö.

Orange personal är nya i Sverige, men ingår i en koncern som funnits i Norge i många år. Grundaren hyrde från början ut personal till olje­industrin, men expanderade för åtta år sedan sin verksamhet till vården.

I början skapade norska företaget Orange hälsa mörka tidningsrubriker. Ryktet gick om låga löner och social dumpning. En lokalordförande i Sykepleierforbundet, Norges fackförbund för sjuksköterskor, hamnade i en personlig konflikt med Orange hälsas högste chef efter att ha sagt att han är ”töff i trynet” (kaxig) och ”inte tar hand om sin personal”. I dag är Nina Horpestad, lokalordförande i Rogaland, inte lika bekymrad över bemanningssjuksköterskornas villkor. Orange hälsa har haft ögonen på sig och en ny lag i Norge kräver att löne- och arbetsvillkor för utländsk arbetskraft ska dokumenteras och visas upp. Därmed inte sagt att hon på något sätt är nöjd.

— Det största problemet nu är att vikarierna som kommer till kommunerna inte kan språket tillräckligt bra, säger Nina Horpestad. ?Norska sjuksköterskeförbundet anser att det bästa vore om Norge klarade sig med sina egna sjuksköterskor — alltså även utan alla svenskar som kommer för att jobba intensivt och tjäna mer.

Hösten har svept in över småländska höglandet.

I Aneby lyser träden gult. Timea Szabó drar tröjan om sig i snålblåsten när hon promenerar genom samhället och tittar på hus.?I Aneby kommun arbetar hon som ensam sjuksköterska på nätterna. Hon har redan fått skola in annan personal och är en kompetent och uppskattad kollega. Det går bra, men det är svårt, säger hon. Hon får ta mycket ansvar. Läkaren hon ringer ibland är oftast stressad. Trots att hon kommer från en studievan familj, är driven och har en känsla för språket så får hon kämpa med svenskan. Men extra svårt har hon att förstå de äldre fin­ländare och norrmän som hon vårdar.

— Men jag har ett bra team. De vet att det är svårt med ett nytt språk. De hjälper mig.

Timea Szabó stannar till framför ett tegelhus som matchar höstens löv. Så här vill hon bo. Ett hus, en trädgård, gärna en trevlig svensk man och några barn som springer omkring på gräsmattan. Hon skrattar åt sin egen dröm. Nu har den tagit henne till Sverige. ?

Så går jobbströmmarna
Antalet utländska sjuksköterskor som fått sin legitimation godkänd i Sverige och Norge i år till och med september.

• Från Sverige till Norge 974
• Från övriga Norden till Norge 719
• Från EU/EES* till Sverige 164
• Från EU/EES*, förutom Norden, till Norge 460

* EES = Europeiska ekonomiska samarbetsområde

Fakta: Socialstyrelsen och Statens autorisasjonskontor