”Landstingen tar för lätt på patientdatalagen”
En majoritet av personalen i landstingen har ännu inte utbildats i patientdatalagen. Vårdförbundet tolkar det som att arbetsgivarens intresse för integritetsfrågor är lågt.
I minst fem av landstingen har mindre än var tionde anställd utbildats i patientdatalagen (PDL). Det framgår av siffror som släppts från den kommande Slit-rapporten, från Sveriges landstings it-chefer.?
Även om årets siffror ännu inte är färdiga verkar det som om siffrorna över andelen PDL-utbildade ser något bättre ut än i fjolårets rapport. Men enligt Anders Alexandersson, jurist vid Socialstyrelsen, är de inte bra nog.?
— Det låter inte bra det här. Jag har själv fått många frågor från patienter som känt sig felaktigt behandlade, där vården gått in i andra vårdgivares journaler och patienten fått reda på det i efterskott. Jag misstänker att det saknas kunskap om patientdatalagen och sammanhållen journalföring.
David Liljequist, ombudsman på Vårdförbundet, misstänker att det kan vara värre än vad siffrorna visar.?
— Jag tror att siffrorna i Slit-rapporten är glädjekalkyler, det är it-cheferna själva som svarar på enkäten, så andelen kan vara ännu lägre. ?
En konsekvens av okunskapen kan vara antalet olaga dataintrång i journaler. 2010 polisanmäldes ett 20-tal sådana i landstingen, en till synes liten summa. ?
Men om ekvationen fylls på med antalet logguppföljningar i landstingen, som enligt 2010 års Slit-rapport ändå bara motsvarar kontrollen av en bråkdel av befolkningen, finns det en risk att mörkertalet är stort.?
— Siffrorna från Slit-rapporten visar att landstingen tar för lätt på integritetsfrågor och patientdatalagen. Kraven på säkerhet måste höjas, säger David Liljequist.??
Erik Janzon, teamledare vid Datainspektionen, är också missnöjd med siffrorna från Slit-rapporten.?
— Det låter inte alls bra. Vissa saker bör alla kunna, exempelvis reglerna kring journalåtkomst och logguppföljning. ??
Thomas Pehrsson, it-strateg i Landstinget Blekinge och inblandad i Slit-rapporten, tror att tidsbrist kan vara en faktor bakom den låga andelen PDL-utbildade. Han förklarar att lokala tillämpningsanvisningar — exempelvis rutiner för loggranskning — måste göras innan personalen kan informeras.?
— Detta tar lite tid att utforma och landstingen inväntade Socialstyrelsens handbok, som kom nästan ett år efter att lagen trätt i kraft, säger han.
Förklaringen får dock mothugg av både Anders Alexandersson och David Liljequist.?
— Att säga att man väntade in handboken är att bryta ut en detalj. Det borde inte vara så svårt att ta fram rutiner kring loggar, säger Anders Alexandersson.?
David Liljequist är inne på samma spår.?
— Det har snart gått tre år sedan lagen trädde i kraft. Landstingsledningarna har haft gott om tid för att förbereda sig och hålla genomgångar av vad som gäller. Det är viktigt att diskutera dessa frågor, inte minst av respekt för patienterna. Det handlar om värdegrunden i vårdarbetet, säger han.