Lugnare med Lean

Lugnare med Lean
Patienten på väg in i magnetkameran har hörlurar med musik som dämpar ljudet i kameran. Foto: Anna Simonsson

Med Lean i bakhuvudet tar röntgensjuksköterskan hand om alla patienter, så väl oroliga som ledsna och lugna.

Till röntgenavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge utanför Stockholm kommer alla, från prematura bebisar till gamla människor. Med en stor portion omvårdnad tar röntgensjuksköterskan hand om brutna ben, kärlsjukdomar och väl gömda tumörer. Oroliga barn och vuxna, personer som har ont och svårt att ligga stilla länge i magnetkameran, behöver det lugn personalen ger. ?

Avdelningen är fylld av apparatur. Metoder och därmed möjligheter har utvecklats i rekordfart, från högstrålande röntgenapparater till datoriserad utrustning. Och den strålningsfria magnetkameran som tar från 30 minuter till mer än två timmar innan en bild är klar. För patienten är det en lång tid att ligga i ett dånande rör, alldeles stilla. ??

På morgonen samlas alla på röntgenkliniken vid flödestavlan för att diskutera och fördela arbetet. Något rum som inte går att använda i dag? Annat som kan hindra eller påverka fördelningen av arbetet? ?

Där, liksom på hela sjukhuset, råder Lean-modellen vilket innebär att de arbetar flödesorienterat. Det har fått alla att tänka på i vilken ordning de gör olika saker.?

Syftet är att arbetsprocessen ska kartläggas och avvikelser följas upp, liksom orsaker till att planeringen inte följs och hur den kan göras bättre. Tavlor på väggen påminner medarbetarna om att hitta möjliga förbättringar. ?

Det behövs. Remissflödet är stort, inte ens akuta ärenden hinns alltid med. Patienterna är svårt sjuka, men får ändå inte alltid den hjälp de behöver. Ett skäl är bristen på röntgensjuksköterskor. Verksamheten är ”tekniktung”, vilket innebär långa inskolningsperioder. ?

Tidigare kunde röntgensjuksköterskor cirkulera mellan olika röntgenmetoder, men det går inte i dag då varje enhet kräver specifik kunskap.

??Den tekniska utvecklingen går väldigt snabbt och det kan vara jobbigt att hänga med, konstaterar vårdchefen Pirjo Kontkanen.?

— Så fort man har lärt sig en metod kommer något nytt, men det är också en del i det som gör jobbet spännande.?

Stora pensionsavgångar påverkar också. Det tar cirka ett år innan en röntgensjuksköterska kan arbeta självständigt med magnetkameran och upp till sex månader med datortomografen.??

Här eftersträvas ett ständigt flöde, även om undersökningarna tar olika lång tid. En datortomografi, CT, tar bara några sekunder. Den ger liknande bilder som magnetkameran, men till exempel menisker och korsband blir inte lika bra med CT. ?

Magnetkameran däremot innebär en stor anspänning och minutiösa förberedelser för alla. Den innehåller ingen strålning alls, men är oerhört stark, 30 000 gånger starkare än jordens magnetfält. Det betyder att ett metallföremål dras in i den som en projektil. Ligger ett sådant i fickan hos en sjuksköterska eller läkare som tittar in tillfälligt, kan föremålet åka in i kameran och orsaka allvarliga skador på den patient som ligger där. ?

Eftersom det tar ett par dagar att stänga av en magnetkamera är den alltid i gång, men om någon skulle fastna i den eller komma i kläm måste det gå snabbt. Då töms kameran på helium som slussas via en ventil ut på gräsmattan, och där övergår till permafrost.?

Alla patienter som ska genomgå en magnetkameraundersökning får en rad frågor i förväg som ytterst ställs för att hitta eventuella metallföremål i kroppen. Det kan vara skruvar eller spikar i tidigare skadade och opererade ben eller leder, eller en inopererad pacemaker. De som har magnetiska metaller i kroppen, vilket numera är förbjudet, kan inte ligga i magnetkamera.?

Men den är chefssjuksköterskan Anna Timonens favorit. ?

— Få tekniker är så spännande och intressanta. Den används ofta i akuta skeden. Man kan se in i kroppen och rent estetiskt är känslan när man lyckas ta en fulländad bild obeskrivlig.

??Trots all modern teknik med instrument som kan visa det mesta som finns dolt i människokroppen, används ofta vanlig slätröntgen.

Med den bygger röntgensjuksköterskan upp sin yrkesskicklighet. Det handlar om att vinkla rätt och, om patienten inte kan ligga i rätt ställning, kunna se hur röntgenröret ska vinklas. Det är svårt och kräver träning och erfarenhet.?Med Lean ses varje process som en del i ett flöde, som när patienten går igenom en undersökning, bilder och svar. Poängen är att tiden ska vara nyttig för patienten, som inte ska behöva sitta och vänta.

?— Vi ser förbättringar, men vi är människor och ibland tröga när det gäller att tänka på nytt sätt. Vi får nog leva med ständiga förbättringar, säger Pirjo Kontkanen. ??

Vid en kort samling varje eftermiddag diskuteras om arbetet har löpt enligt dagens planering och, om inte, varför. Utifrån det ges förslag om hur man hade kunnat göra annorlunda och få arbetet att flyta utan friktioner.?

Sjukhusledningen kollar regelbundet att de jobbar som tänkt och tittar på flödet.

?— Att få i gång modellen har inneburit mycket arbete, men det är ett bra verktyg som visar hur vi jobbar, säger Anna Timonen.

?Hittills finns fyra flödesområden på röntgenavdelningen, på sikt är det tänkt att det ska vara totalt sju till åtta. ?

Det är inte bara att genomföra, det handlar om att få med alla medarbetare, säger Pirjo Kontkanen om Lean-tänkandet.

Lean-metoden

  • Lean-metoden innebär att kartlägga, ständigt förbättra och att börja hos sig själv.
  • Genom att lyfta fram förbättringsåtgärder på tavlor på väggen görs alla delaktiga och arbetet går snabbare framåt.
  • Möten i arbetsgrupper vid tavlorna gör att man gemensamt kommer fram till nya åtgärder och prioriteringar.
  • Utformningen är inte det väsentliga, däremot att fånga upp ett flöde av arbetsuppgifter, till exempel från idéer till pågående och avslutat.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida