Med sändare på blodpåsarna behöver färre kasseras
Ett system som dokumenterar blodpåsars hållbarhet och innebär att färre påsar behöver slängas testas just nu på blodcentralen i Jönköping. Bakom idén står biomedicinska analytikern Petra Lindberg.
I Sverige kasseras mer än 15 000 blodpåsar varje år. Det beror delvis på att det är svårt att bedöma hållbarheten eftersom man inte vet vilka temperaturskillnader blodet har utsatts för och hur livslängden påverkas sedan blodpåsarna lämnat blodcentralen.
Teknik i en sändare
Redan för fem år sedan fick biomedicinska analytikern Petra Lindberg, förvaltningsdirektör på medicinsk diagnostik i Landstinget Jönköpings län idén till en produkt som kunde dokumentera viktiga parametrar för blodpåsarnas hållbarhet och därigenom minska antalet påsar som måste kasseras.
– Upprinnelsen var ett studiebesök som vi gjorde på blodcentralen i Lund där man försökte öka spårbarheten med streckkoder. Det verkade tungjobbat och omodernt. Jag kände till att man kan bygga in teknik i sändare och kontaktade Magnus Gramming, som då jobbade på Science Park i Jönköping, berättar Petra Lindberg.
I ett samarbete mellan det nybildade företaget Tridentify AB och blodcentralen i Jönköping har idén utvecklats till en produkt som går under benämningen QTA Tracer System. Tracern lagrar information om blodet som gör det lättare att bedöma hållbarheten genom att kontrollera blodpåsarnas temperatur.
Vården kvalitetsförbättras
Tracern har trådlösa sändare som fästs på varje blodpåse och som känner av och lagrar temperaturvariationerna. Informationen processas sedan i ett inbyggt chip och blodets exakta livslängd räknas ut med specifika algoritmer.
Alla sändare är kopplade till en webbportal där en mer utförlig analys presenteras. Det går även att spåra både vilka förändringar som skett och när, samt hur de påverkat blodpåsens livslängd. Informationen hjälper också vården att göra kvalitetsförbättringar vid blodtappning, transporter, lagring och transfusion.