Snabb strokediagnos med nytt ultrasnabbspår
Tiden utnyttjas maximalt när ambulans, akut, neurolog och röntgen jobbar tillsammans. Propplösande behandling sätts in redan efter åtta minuter på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Patienter som kommer till Skånes universitetssjukhus i Malmö med misstänkt stroke behandlas sedan i höstas via det så kallade ultrasnabbspåret. Det är ett samarbete över specialistgränserna både vad gäller läkare och sjuksköterskors kompetens.
Samarbetet mellan akuten, röntgen, den neurologiska enheten och ambulanssjukvården har nu visat sig leda till snabbare diagnos och behandling för patienter med stroke än tidigare.
En av världens snabbaste
Det nationella målet i Sverige är att strokepatienter ska få propplösande behandling senast 40 minuter efter ankomst till sjukhus. Målet på Skånes universitetssjukhus är att behandling startar inom tio minuter. Men man har på sjukhuset lyckats komma ned i åtta minuter, vilket gjort strokevården där till en av världens snabbaste.
Vid inkommande strokelarm från ambulansen samlas teamet och förebereder mottagandet av patienten. Vägg i vägg med akutintaget finns en skiktröntgen dit patienten förs direkt från ambulansen. Där kan man snabbt konstatera om patienten fått en stroke och om den beror på en blödning eller propp.
Marco Brizzi, överläkare inom vårdområde neurologi vid SUS i Malmö berättar att patientens behov har fått styra när metoden arbetats fram. Han poängterar också att samarbete varit avgörande för det goda resultatet.
– Det är inte alltid ökade resurser som ger ett bättre vårdresultat. Samarbete över specialistgränserna och hur vården är organiserad är ibland viktigare, säger han.
Samarbetet har planerats och testats i två år, med bland annat simulerade strokelarm där alla enheter deltagit.
En sjuksköterska från Neuro-obs
På avdelningen Neuro-obs har en sjuksköterska varje dag- och kvällspass larmtelefonen och springer ned till akuten vid larm.
– Sjuksköterskorna har ett brinnande intresse för det här och är mycket engagerade. De är kunniga och har en central roll i omhändertagandet av strokepatienterna. Det krävs att sjuksköterskorna arbetat här ett tag och byggt upp specialkompetens innan de kan ta larmsökaren, säger Caroline Nilsson, sjuksköterska och enhetschef på avdelningen Neuro-obs.
Avdelningen är en neurologisk intermediäravdelning med sex vårdplatser. Dit kommer patienterna ofta från akuten för att få fortsatt trombolysbehandling eller observation vid blödning.
Vana vid läkemedlen
Marianne Wallner Wickman är en av sjuksköterskorna på Neuro-obs som har larmtelefonen. När den ringt hinner hon ibland till akuten innan patienten kommit in med ambulansen. Sedan är hennes uppgift att ge läkemedlen när de ordineras direkt efter CT. Akutens sjuksköterskor tar vitala parametrar, prover och sätter infart.
– Vi är vana att ge trombolys-läkemedlen och ta strokekontrollerna från vårt dagliga arbete. Det är positivt för patienten att vi vinner tid för att rädda hjärnan med det nya samarbetet, säger hon.
Diagnos och behandling går också snabbare med hjälp av nya praktiska lösningar, som en speciell läkemedelsvagn där trombolys finns. Den kan ges omedelbart om röntgen visar att patienten har en blodpropp.
Snabbhet avgörande
För att minimera skadorna vid en stroke är det avgörande att snabbt få rätt behandling.
– En patient som är ABC-stabil kan nu i bästa fall åka direkt från ambulansen in på CT. Vi är inte helt igång med det för alla är inte vana ännu, säger Marianne Wallner Wickman.
I Malmö kommer cirka 1 500 patienter varje år till akuten med misstänkt stroke, av dem har cirka 800 stroke, varav 85 procent är orsakade av propp och 15 procent av hjärnblödning. Cirka 200 har så kallad TIA, strokesymtom som går tillbaka av sig själv.