Vårdanalys: ”Kvalitetsregister borde användas bättre”

Kvalitetsregistren har blivit bättre, men fungerar fortfarande dåligt ihop med övriga informationssystem.

Regeringens och Sveriges kommuner och landstings satsning på kvalitetsregister under 2012 till 2016 har fallit väl ut, anser Myndigheten för vårdanalys. Trots att bara två av sex effektmål har uppnåtts.

Myndighetens utvärdering av nationella kvalitetsregister visar att det finns utmaningar kvar. Framför allt är man kritisk till att registren inte är integrerade i övriga informationssystem. En enkätundersökning visar att bara 28 procent av registren uppger att någon form av data kan hämtas automatiskt från andra datasystem.

Integrering behövs

– Om kvalitetsregistren ska kunna fungera effektivt som redskap för att utveckla och förbättra sjukvården behöver de integreras i en informationsinfrastruktur som är gemensam för hela hälso- och sjukvården, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

Förutom bristen på integreringen behöver registrens användbarhet bli bättre och informationen behöver användas mer i förbättringsarbete.

Det positiva med satsningen anser myndigheten är att registren har blivit mer öppna för patienter och allmänhet. Bra är också att registerforskningen har ökat och att datakvaliteten har förbättrats för flera av dem.