Det Vinnovafinansierade nationella innovationsprogrammet Swelife har just inlett en stor satsning på att få till en nationellt likvärdig blodinsamling i hela landet. Bland annat för att stärka möjligheterna att bedriva forskning på sällsynta diagnoser, men också för att kunna få med akuta prover i forskningsprojekten.

Ingår inte i rutinen

Inom hälso- och sjukvården finns redan i dag en bra infrastruktur för att kunna ta kliniska prover på patienter, analysera dem och svara. Blodprover och andra vätskebaserade prover som tas i forskningssyfte ingår inte i rutinen.

Dessa tas vid sidan om, ofta av speciell personal och med specialremisser. Och när proverna kommer till labbet hamnar de på en bänk för sig vid sidan av de vanliga rutinproverna.

– Det vi vill är att bygga upp en nationell infrastruktur som gör det möjligt att låta forskningsproverna bli en del av rutinsjukvården, säger projektledaren Sonja Eaker.

Akut sjuka kan ingå

Precis som vanligt måste forskningen vara godkänd av en etiknämnd och patienten måste ha gett sitt samtycke. Men om forskningsproverna kan beställas samtidigt som rutinproverna och tas vid samma tillfälle kan även prover på patienter som insjuknar akut komma med i forskningen, vilket inte är möjligt i dag.

På patienter som exempelvis deltar i ett forskningsprojekt kring hjärt- kärlsjukdomar kan alltså forskarna i dagsläget inte svara på vad som händer labbmässigt när patienterna blir akut sjuka, bara när allt är lugnt och stilla kring patienten.

Ur logistisk, etisk eller juridisk synvinkel finns inga hinder för att bygga en sådan här infrastruktur. Det som kommer att ta tid är att samordna och bygga om journalsystemen ute i landstingen så att de alla kan hantera prover som används för forskningsändamål på samma sätt.  Att få allt på plats beräknas ta cirka fem år.

Även på labben måste rutinerna förändras så att forskningsproverna skiljs ut och sparas och inte av misstag går samma öde till mötes som rutinproverna, som vanligtvis kastas efter att analyserna är gjorda.

Alla ska vara med

För att inte forskarna ska bli beroende av rutinerna vid vissa enstaka sjukhus är målet att standardisera blodprovsintagningen nationellt.

– Alla patienter i Sverige måste ges en möjlighet att inkluderas i studier oavsett var de bor. Vi har exempelvis 3 500 patienter med sällsynta diagnoser i Sverige, spridda på olika orter. Därför måste vi få till en infrastruktur för detta som sträcker sig över hela landet, säger Sonja Eaker.