Mälarsjukhuset har inte bara flest överbeläggningar – de har lägst antal vårdplatser och lågt förtroende hos befolkningen, visar Vårdfokus granskning. Problem som är svårlösta då det saknas över 70 sjuksköterskor.

– Sjuksköterskor är väldigt lojala och står ut med mycket. Men nu har det gått så långt att det är turbulent även på de avdelningar där det tidigare var stabilt. Erfarna lämnar och det är knappt så att det går att rekrytera nyutbildade, säger Lena Lindh, operationssjuksköterska och styrelseledamot i Vårdförbundet Södermanland.

Liksom den övriga akutvården i Sverige brottas Mälarsjukhuset i Eskilstuna med sjuksköterskebrist och ständigt ökade patientflöden. Men det utmärkande är att utvecklingen har gått väldigt långt här.

Värst av alla

Statistik som Sveriges kommuner och landsting tagit fram på Vårdfokus begäran visar att Mälarsjukhuset förra året i genomsnitt hade 8,6 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser inom den somatiska vården. Det är värst av alla sjukhus. Riksgenomsnittet under 2015 var 3,1 överbeläggningar.

– Det handlar om ett 40-tal överbeläggningar när det är som värst. Många patienter är färdigbehandlade men det finns inga platser hos kommunerna. Det skapar flaskhalsar som tvingar personalen till svåra prioriteringar, säger Lena Lindh.

En negativ spiral

Landstingspolitikerna i Sörmland tog 2011 ett beslut om att dra ner vårdkapaciteten till 90 procent för att rädda en dålig ekonomi. På Mälarsjukhuset stängdes 33 vårdplatser. De fackliga organisationerna protesterade och menade att neddragningen var dåligt utredd och skulle få konsekvenser.

– Vi såg ju tydligt att vårdplatserna behövdes, antalet patienter ökar hela tiden. Beslutet skapade en ond spiral. Arbetet blir hela tiden tyngre och då söker sig personalen till andra arbetsplatser, säger Lena Lindh.

Stor personalbrist

Året efter det ödesdigra beslutet höjdes skatten och det allvarliga läget stabiliserades, men det gick inte att skruva upp vården till tidigare nivå. Sedan 2011 kvarstår beslutet att Mälarsjukhuset ska ha 379 vårdplatser, men i slutet av februari 2016 fanns endast 316 disponibla.

– Allting förvärrades sommaren 2014. Då semesterstängdes ett antal vårdplatser som sedan inte kunde öppnas till hösten eftersom det inte fanns tillräckligt med personal. I dag saknas det mer än 70 sjuksköterskor på Mälarsjukhuset, säger Lena Lindh.

Under perioden 2010 till 2014 minskade antalet vårdplatser inom den specialiserade somatiska vården med 20 procent, vilket placerar Sörmland på bottenplats (se faktaruta).

Förtroendet är lågt

Under perioden 2010 till 2014 har antalet besök vid akutmottagningen på Mälarsjukhuset ökat från 44 400 till 50 100. Under samma period har andelen besökare som lämnar akuten inom fyra timmar minskat från 61 procent till 51 procent. 

Lokala medier har flera gånger rapporterat om platsbristen på Mälarsjukhuset. Operationer har ställts in och patienter placerats i förrådsutrymmen utan möjlighet att larma.

Bristen på personal leder också till ökade kostnader på flera håll för att patienterna ska få rätt vård. Utgifterna för utomlänsvård har ökat från 518 miljoner under 2010 till 770 miljoner kronor under förra året. 

Att det är kris inom vården har medborgarna märkt av. Endast 65 procent av sörmlänningarna har stort eller mycket stort förtroende för sjukhusen i länet, visar Socialstyrelsens Öppna jämförelser för 2015. Bara Västernorrland och Gävleborg har lägre förtroende.

Arbetsmiljön viktigast

Lena Lindh tycker att landstinget måste göra mer för att behålla personalen. Har man lång yrkeserfarenhet och specialistkompetens så ska det synas på lönen. 

– Kompetens måste få kosta. Sen måste man förbättra arbetsmiljön och erbjuda ett hållbart arbetsliv. Framför allt måste de som jobbar natt få mer tid till återhämtning. Det är på gång centralt. Sen vill vi se en akademisk specialistutbildning, AST. I dag får man en studieersättning som ligger långt under lönen och man måste förbinda sig att jobba kvar inom landstinget.