Magnetkamera ökar säkerheten för att bedöma om någon är ett barn eller vuxen. Det var ett av huvudbudskapen när Socialstyrelsen idag presenterade sin kunskapsöversyn i den omstridda frågan hur asylsökande barns ålder ska bestämmas. Socialstyrelsen har studerat vad forskningen i dag känner till om bilddiagnostik som kan avgöra ålder genom undersökning av skelettets mognad.

– Magnetkamera ger tydligare och skarpare bilder. Men den verkar också hjälpa två olika bedömare av bilden att få samstämmighet till 85 procent, säger Carl-Erik Flodmark, projektledare på Socialstyrelsen och barnläkare.

Pilotstudie rekommenderas

Det är inte bara att själva bildmaterialet är bättre med magnetkamera än vanlig röntgen. Det är också säkrare att granska just knäleden. Nu rekommenderar Socialstyrelsen att en svensk pilotstudie genomförs.

– Knäleden har mognat färdigt i 24-årsåldern. Om den är mogen så är personen inte 18 år. Fotleden mognar vid 21 års ålder. Vi har letat efter tillväxtzoner som mognar sent, så att det med större säkerhet går att avgöra om personen är ett barn. Det har varit vår prioritering eftersom det är angeläget att barn som söker asyl får en så korrekt åldersbedömning som möjligt.

Röntgen av händer och tänder

Socialstyrelsens granskning visar att nya metoder för att undersöka knäleder med magnetkamera minskar risken att felbedöma ett barn som vuxen jämfört med de tidigare använda. Risken att bedöma ett barn som vuxen med den nya metoden är 3 procent för pojkar och 7 procent för flickor. Vid röntgen av tänder och händer är motsvarande risk 10-12 procent.

– Risken är halverad för felbedömning med magnetkamera av knäled, jämfört med röntgen av händer och tänder, säger Carl-Erik Flodmark.

I dag åldersbedöms inte flyktingar med magnetkamera. I de nordiska grannländerna används röntgen. De nya studier som Socialstyrelsen tittat på kommer från länder med många flyktingar och migranter, som Italien och Tyskland. Där har även magnetkameraundersökning av fotled studerats. Det innebär fyra ställen att ta bilder och jämföra från varje individ, om både knän och fötter undersöks.

– Om de fyra läggs ihop blir det en säkrare metod. Vår grundinställning är att beakta barnperspektivet. Barn ska inte bedömas som vuxna. De metoder som används ska vara rättvisande och jämlika.

Studie kan vara klar 2017

Socialstyrelsens rekommendation är att starta en pilotstudie med omkring 2 000 deltagare.

– Vi föreslår en studie för att kvalitetssäkra instrumentet. Där bör också kombinationen med både knä- och fotleder studeras. En studie skulle kunna vara klar i början av nästa år. Men vi har inte fått något uppdrag än. Man skulle kunna tänka sig ett gradvis införande av åldersbedömningar med magnetröntgen allteftersom pilotstudien utvärderas, säger Carl-Erik Flodmark.

Etnisk skillnad

En fråga för pilotstudien att granska är om det finns några skillnader vad gäller skelettets mognad mellan människor med olika etniskt ursprung. En studie från USA visade en skillnad på omkring ett år.

Socialstyrelsen har presenterat kunskapsöversynen för läkarnas och tandläkarnas professionsförbund, samt hjälporganisationer som Rädda barnen och Röda korset. Samtliga välkomnar att en pilotstudie genomförs.

Migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) har uttryckt att medicinska åldersbedömningar ska vara på plats till hösten. Han såg då framför sig ett statligt ansvar för bedömningarna med Migrationsverket och Rättsmedicinalverket som huvudaktörer.

Idag förekommer också undersökning med magnetkamera av nyckelben för att bedöma om fotbollsspelare i internationella turneringar är under 17 år. Men nyckelbenet ger inte lika tillförlitliga bilder eftersom det rör sig i takt med andningen, enligt utvärderingen.

Andra metoder

Samtidigt har även SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, undersökt hur tillförlitligheten ser ut för de metoder som inte är bilddiagnostik. Sammanfattningar från 16 000 artiklar och omkring 70 hela artiklar i fulltext har granskats, men SBU fann inte något vetenskapligt stöd för att använda metoder som inte är bilddiagnostik.

Generellt påpekades i litteraturen att variationen mellan individer är för stor för att åldersbedömning ska gå att lita på. Det handlade om att bedöma exempelvis puberteten eller längden.

Några studier som visade evidens för att undersöka ålder med psykosocial metod hittades inte heller. Exempelvis granskades riktlinjer från England som används av socialtjänsten för att bedöma ålder. Men de saknade vetenskaplig grund.