Svenska myndigheter utgår i allt för hög grad från uppgifter från läkemedelsindustrin vad gäller säkra och effektiva läkemedel, enligt Riksrevisionens rapport som publicerades i dag.

– Staten måste fokusera på folkhälsan och då är tillförlitlig kunskap om läkemedel och deras effekter central. Myndigheterna bör göra mer för att värna sitt oberoende gentemot läkemedelsindustrin, säger riksrevisor Margareta Åberg, i ett pressmeddelande.

Läkemedelsindustrin har ett övertag

Riksrevisionen har, förutom regeringen, granskat Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Läkemedelsverket verkar ha svårast att balansera mot läkemedelsindustrins informationsövertag. Vid granskningar av läkemedels säkerhet och effekt utgår man i första hand från företagens egna redovisningar. Där kan risker tonas ned och positiva effekter framhävas, menar Riksrevisionen, som säger sig ha sett flera exempel på att myndigheten ställt säkerheten åt sidan. I stället har de uppdrag som i stort sett finansierar Läkemedelsverket – utredningar åt det europeiska läkemedelsverket EMA – prioriterats. Det har periodvis inneburit att läkemedelsföretagens säkerhetsrapportering inte granskats i alla steg, att antalet inspektioner av kliniska prövningar minskat och att biverkningsrapporter från sjukvård och allmänhet bara handlagts delvis.

Sitter på dubbla stolar

Dessutom sitter Läkemedelsverket på dubbla stolar. Det ska sköta tillsyn och kontroll av läkemedel men numera också underlätta för företagen att ta fram nya läkemedel. Det är roller som måste hållas isär, men som på Läkemedelsverket snarare närmat sig varandra, enligt Riksrevisionen.

Regeringen bör därför inte blanda in Läkemedelsverket i sin politik för att stimulera läkemedelsindustrin, anser Riksrevisionen, och föreslår att regeringen backar och återger Läkemedelsverket ett renodlat uppdrag som kontroll- och tillsynsmyndighet. För att ännu mer kunna ägna sig åt läkemedelssäkerhet bör regeringen också se över finansieringen av Läkemedelsverket, framhåller rapporten.

SBU och Socialstyrelsen som gör kunskapssammanställningar och riktlinjer för hälso- och sjukvården är också utsatta för skevheter i kunskapsunderlagen, skriver Riksrevisionen. Det är myndigheterna visserligen medvetna om, konstaterar Riksrevisionen, men anser att de borde göra mer för att kompensera för det. Söka information i offentliga databaser, begära ut opublicerade resultat från företagen och diskutera med myndigheter i andra länder, till exempel.