För en tid sedan fick Vårdfokus ett brev från en läsare som undrar vilka regler som egentligen gäller för dem som har skägg i vården, speciellt med tanke på det nya modet med enormt långa och yviga så kallade hipsterskägg.

Det hon framför allt reagerade på var att det i den nationella vårdhandboken inte ges speciellt mycket vägledning. Det enda som står är att långt hår och skägg ska fästats upp så att det inte hänger eller faller ner.

"Torde vara ohygieniskt"

"Själv känns det som att skägg torde vara mer ohygieniskt än långt hår. Håret är bakåt o kan förvisso trilla fram men skägg är alltid fram. Det vill säga vid patientkontakt är det skägget som får ta uppvirvlingarna vid omvårdnad såsom från bäddning, hostningar etc.", står det i brevet till Vårdfokus.

En av dem som skrivit avsnittet om basala hygienrutiner och klädregler, inklusive hår- och skäggregler, i den nationella vårdhandboken är Per-Olof Svensson. Till vardags är han hygiensjuksköterska i Region Jönköpings län. För Vårdfokus räkning har han gjort en liten research om vad som skrivits om skägg och hygien i den vetenskapliga litteraturen.

Resultatet blev magert. Det enda han hittade var en amerikansk studie som publicerades i Journal of Hospital Infection för två år sedan. Forskarna bakom studien säger själva att det är den första som gjorts på området.

I undersökningen ingick drygt 400 män med och utan skägg som dagligen vårdade patienter på sjukhus.

Färre bakterier i skägg

Resultatet var tydligt. I skäggen fanns det betydligt färre bakterier och andra mikroorganismer av den sort som ger upphov till vårdrelaterade infektioner än det fanns på hakan och kinderna hos de renrakade männen.

Forskarna vet inte varför men misstänker att det vid rakningen uppstår mikroskador i huden som leder till att bakterier lättare koloniseras på huden.

Anestesisjuksköterskan Hans Olson är noga med att tvinna och binda upp sitt 25 centimeter långa skägg till en liten tofs.
Anestesisjuksköterskan Hans Olson är noga med att tvinna och binda upp sitt 25 centimeter långa skägg till en liten tofs. Foto: Anders Olsson

– Jag har alltid sett det som självklart att jag inte bär på fler bakterier än mina renrakade kolleger. Precis som dem tvättar jag mig i ansiktet varje morgon, och det gäller även skägget, säger anestesisjuksköterskan Hans Olson som arbetar på operationsenheten på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Skydd för skägget vid operationer

Samtidigt förklarar han att vid operationer och i andra situationer där det krävs mun- och hårskydd så använder han naturligtvis det. Det 25 centimeter långa skägget ser betydligt kortare ut när han flätar det och knyter upp det med en röd snodd. Det gör att det lätt får plats under munskyddet, liksom den långa hårsvansen i nacken lätt packas in i hårnätet.

På frågan om han tar av snodden när han går hem från jobbet skrattar han gott.

– Ha, ha, nej det skulle min fru aldrig gå med på, säger han samtidigt som han lossar på snodden och visar hur enormt stort och yvigt det gråa skägget blir i utfällt läge.

Hans Olson har burit skägg sedan han var i 20-årsåldern. I dag är han 65 år och räknar med att ha det kvar till den dag han lämnar jordelivet.

"Vad river de ner från sina skägg?"

En annan fråga som brevskrivaren tar upp är att män med skägg har för vana, eller ovana, att då och då ta i sitt skägg. "Och då kan man ju undra vad de egentligen river ner från sitt skägg?"

Även detta undersöktes i den amerikanska studien. En odlingsplatta placerades strax under hakan på de skäggprydda männen som därefter fick dra i sitt skägg några gånger. Samma sak gjordes med de renrakade som upprepade gånger fick stryka handen över hakan. Efter att bakterierna fått växa till sig på odlingsplattorna visade det sig att det växte betydligt mindre bakterier på de plattor som hade placerats under de skäggprydda männen.

Petar sig i ansiktet 15 gånger i timmen

– Och då ska man veta att oavsett om vårdpersonalen har skägg eller inte så petar de sig ansiktet i snitt 15 gånger per timme, säger hygiensjuksköterskan Per-Olof Svensson.

En annan sjuksköterska som bär skägg är Fredrik Andersson som arbetar på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Hans skägg är dock betydligt kortare än Hans Olsons, bara fem centimeter mätt från hakan.

– Föräldrarna och patienterna brukar inte kommentera mitt skägg. Det har däremot mina kolleger gjort ibland. De har påpekat hur mycket bakterier det måste finnas i det. I personalrummet händer det att skägg diskuteras. Den vanligaste frågan är hur långt det får bli innan det blir ohygieniskt.

Enligt Per-Olof Svensson finns det inga exakta mått angivna, men den generella regeln att det inte får hänga fram så att det kan komma i kontakt med patientens hud eller material, precis som hår som går ner till axlarna kan göra. Då ska det fästas med en snodd eller någonting annat.

Fredrik Andersson brukar inte använda munskydd för att dölja skägget. Undantaget är om något av barnen bär på någon droppsmitta eller liknande, då händer det att han bär munskydd för att det inte ska fastna i skägget.

Fredrik Andersson, sjuksköterska på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
Sjuksköterskan Fredrik Anderssons skägg gillas av barnen på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Foto: Kajsa Rydström

Många av barnen på hans avdelning tycker att hans skägg är spännande och vill gärna känna på det. Det brukar han däremot inte tillåta dem att göra. Då drar han försiktigt undan sitt huvud från dem.

1 000 hygienobservationer i månaden

I Region Jönköping gör de sedan tio år tillbaka regelbundna mätningar av hur vårdpersonalen följer de basala hygienreglerna. Varje månad görs hela 1 000 observationer och ungefär hälften så många självskattningar där personalen själva får bedöma om de utfört momenten korrekt.

– Skägg är definitivt inget stort problem ur hygiensynpunkt. Det viktigaste är att bära rätt kläder med korta ärmar, ha kort eller uppsatt hår eller skägg och att inte bära ringar eller klocka. Men viktigast av allt är handhygienen., säger Per-Olof Svensson.

Han berättar att cirka hälften av personalen bär på Staphylococcus aureus-bakterier, som om de sprids till sköra patieert kan ge upphov till vårdrelaterade infektioner.

– Det viktigaste är att sprita händerna, både före och efter kontakten med en patient. Speciellt med tanke på hur ofta vi omedvetet petar oss i ansiktet. I jämförelse med att bara tvätta händerna med tvål och vatten är spriten faktiskt 1 000 gånger så effektiv. Enda undantaget är vinterkräksjukan och tarmbakterien Clostridium difficile som sprit inte biter på.

Anestesisjuksköterskan Per Olofsson med skägg under vasaloppet 2016.
Anestesisjuksköterskan Per Olofsson vid Practicum clinical skills centre i Region Skåne skaffade sig ett tio centimeter långt skägg för att han tyckte att det skulle vara klädsamt när han åkte vasaloppet. Men han tyckte själv att det såg hemskt ut och rakade av det direkt efter loppet. I dag bär han ett mer ansat skägg. Foto: Privat