Arbetsdomstolen

Arbetsgivaren fick betala för otillåten övervakning

Arbetsgivaren fick betala för otillåten övervakning
Umeå kommun misstänkte en person för att ha misskött sig och registrerade samtliga bilar som kördes av de 17 sjuksköterskorna i kvälls- och nattpatrullen. Foto: Maria Ejd

Umeå kommun kontrollerade kvälls- och nattpatrullens tjänstebilar och Vårdförbundet stämde kommunen inför Arbetsdomstolen. Nu har parterna slutit en överenskommelse om ersättning.

2008 införde Umeå kommun ett positioneringssystem för att kontrollera hur fort deras tjänstebilar kördes. Fyra år senare utvidgades syftet med registreringen till att vara ett underlag till körjournaler som Skatteverket ville se. Till skillnad från fartkontrollen var det i sig inget märkligt. Märkligt blev det när de anställda inte informerades om att registreringen skedde och syftet med den.

Umeå kommun skulle göra fler misstag. Efter en anonym anmälan om att en bil befunnit sig där den inte borde varit kopplades uppgifter om var kvälls- och nattpatrullens bilar befunnit sig till tjänstgöringslistorna. Kommunen nöjde sig alltså inte med att bara kontrollera den person som misstanken gällde, utan samtliga 17 kvälls- och nattarbetande sjuksköterskor, ansvariga för särskilda boenden.

Fel ändamål

I och med det gjorde kommunen sig skyldig till en så kallad ändamålsglidning, för enligt personuppgiftslagen, PUL, får inte uppgifter som har samlats in i ett syfte användas i ett annat.

– Eftersom det går att koppla positioneringssystemet till varje enskild person handlar det om uppgifter som regleras i personuppgiftslagen och enligt den ska den som registreras informeras om att det sker och varför, säger Lena Ahlström, förbundsjurist vid Vårdförbundet.

Enligt Lena Ahlström kan arbetsgivare ha rätt att kontrollera enskilda arbetstagare om det finns konkret misstanke om allvarlig misskötsamhet. I det här fallet hävdar Vårdförbundet att det saknas.

En lägre ersättning

När Vårdförbundet stämde Umeå kommun inför Arbetsdomstolen var kravet 50 000 kronor i skadestånd för var och en av de 17 sjuksköterskorna. Efter skriftliga och muntliga förberedelser har nu parterna, nästan ett år senare, slutit en överenskommelse som ger var och en 7 500 kronor i ersättning.

– Överenskommelsen innebär att vi återkallar målet. Vi gör det trots att summan är relativt låg eftersom vi bedömer det som osäkert att den skulle bli högre i ett domstolsbeslut. När det gäller personuppgiftslagen rör det sig vanligtvis om låga belopp. Möjligen för att det är väldigt många som kan bli berörda, säger Lena Ahlström.

Kommunen anser fortfarande inte att något fel har begåtts, men enligt den information som Vårdförbundet fått har man ändå börjat informera samtliga anställda om att positioneringssystemet finns och att registrering sker.

– Att det felaktiga beteendet inte fortsätter är en anledning till att Vårdförbundet har träffat överenskommelsen.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida