Anna är en äldre kvinna som själv har sökt vård för problem med andningen. Tillsammans med sin dotter vistas hon i en sjukhussal. Anna ligger på rygg i sängen och andas med öppen mun.

Innan sjuksköterskestudenten går in till Anna och hennes dotter läser hon igenom patientens journal och sätter sig in i hennes historia.

Olika val

Väl inne på sjukhussalen ställs sjuksköterskestudenten inför flera olika val av omvårdnadsåtgärder som hon kan göra för att Anna ska må bättre. Studenten skakar Anna på axeln och frågar henne hur det är, men får ingen kontakt. I stället vänder studenten sig till dottern för att fråga hur länge Anna har legat så här och om hon tycker att hennes mamma har blivit sämre.

Virtuellt lärandespel som utvecklas i Skövde
När studenten möter patienten kan hon ställa frågor och få svar som hon sedan kan agera utifrån.

Allt som görs av sjuksköterskestudenten hamnar slutligen i en journal som beskriver på vilket sätt Anna och hennes dotter påverkas av studentens olika omvårdnadsåtgärder. Efteråt får studenten ett kvitto på de val som gjorts, som hen sedan kan ta med sig till ett uppföljande reflexionsseminarium med lärare och studenter.

Virtuell värld

Den beskrivning av situationen som ges ovan utspelar sig i en så kallad virtuell värld, så som det kan tänkas se ut när projektet thinking and linking-end-of-life-care väl är klart.

Än så länge finns bara en prototyp, men förhoppningen är att dataspelet, en form av serious game eller ett lärande spel, så småningom ska ingå som ett naturligt komplement till den traditionella undervisningen på landets sjuksköterskeprogram.

Spelet innefattar tre delar, en kunskapsdel med självrättande frågor, själva spelet samt ett uppföljande seminarium med möjlighet till reflektion.

Maria Brovall är biträdande professor vid institutionen för hälsa och lärande på högskolan i Skövde och projektledare för det så kallade serious game-projektet. Hon berättar att man sedan 2009 gjort såväl enkät- som intervjustudier med studenter under deras sjuksköterskeutbildning.

Undervisningen skiljer stort

– Det vi sett är att utbildningarna i landet skiljer sig väldigt mycket åt. På vissa skolor har man bara några timmars undervisning i palliativ vård medan man på andra kan ha kurser på upp till fem veckor. Många av studenterna går igenom hela utbildningen utan att ha träffat eller vårdat en svårt sjuk och döende patient, säger Maria Brovall.

Maria Brovall, biträdande professor vid institutionen för hälsa och lärande, högskolan i Skövde.
Maria Brovall.

I Skövde, liksom på många andra utbildningsorter, finns simuleringsdockor. Dessa är i regel uppskattade av studenterna, men för få.

– Vi kan vara tre, högst fyra, studenter runt en docka åt gången. Det kräver ganska mycket tid och utrymme. Det är köer till simuleringsdockorna eftersom det är många som vill utnyttja dem. Har du då 150 studenter i en klass går det åt väldigt många timmar och resurser innan alla har hunnit få träna,

Många kan delta samtidigt

Fördelen med ett dataspel är att studenterna själva kan bestämma när och hur mycket de vill träna utan att behöva ta hänsyn till andra studenter. De kan göra det när de kommit hem på eftermiddagen, på kvällen eller på helgen och de kan upprepa det hur många gånger som helst.

Idén är Maria Brovalls men rent praktiskt drivs utvecklingen av spelet som ett doktorandprojekt i samverkan med sjuksköterskan och doktoranden Annika Grynne. I forskargruppen ingår även docenter inom omvårdnad från flera andra lärosäten i landet, läkare, en lektor i pedagogik och en lektor i datavetenskap från Skövde. Själva spelet skapas rent tekniskt av ett dataspelsföretag.

När det kan bli verklighet beror till stor del på hur väl man lyckas med finansieringen. Det är inte billigt. Exempelvis spelas vissa tänkta vårdscener upp med hjälp av röster från skådespelare.

– Som forskare är min ambition att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskorna, inte bara studenterna utan även vårdpersonal ute på alla äldreboenden till exempel. Och så vill jag naturligtvis att det ska bli bättre för patienterna. De ska få den bästa vården, och det får de bara om de har en trygg och säker personal, säger Maria Brovall.