Bibliotekarier lika stressade som sjuksköterskor
Nu mäts stress i hårstrån från tusentals svenskar. Sedan ska olika yrkesgrupper jämföras. En första studie visade överraskande att det är lika stressigt att jobba på bibliotek som att arbeta som sjuksköterska.
Kortisol fyller en viktig funktion i kroppen, men att länge ha hög utsöndring av stresshormonet är negativt för hälsan.
– Fördelen med att mäta kortisolet i hår är att man kan mäta längre tid tillbaka. Ett hårstrå växer en centimeter per månad, så på de flesta kan man mäta minst tre månader bakåt, säger Tomas Faresjö, professor vid Linköpings universitet och ansvarig för studierna.
Det går inte att mäta genom kortisolanalys i saliv som bara visar 20 minuter bakåt i tiden, eller blod och urin som visar något dygn bakåt.
I en första studie undersökte forskargruppen hur stressade sjuksköterskor är jämfört med bibliotekarier. De valde sjuksköterskor för att de utgick ifrån att de hade ett stressigt yrke, medan bibliotekarier förutsattes ha ett lugnare arbetstempo.
– Men där fick vi överraskande resultat. Det var inte skillnad på koncentrationen kortisol i mellan grupperna, och inte heller på den självrapporterade stressen, säger Tomas Faresjö.
Forskarna tror att bakgrunden till det oväntade resultatet kan bero på att sjuksköterskor har större medvetenhet och kunskap om stress, närhet till egen vård, och bättre copingförmåga.
Fungerade på stenåldern
Kortisol utsöndras när vi upplever oss i fara. Det gör oss alerta, snabba och starka för stunden.
– Det fungerade bra på stenåldern, när människor i fara behövde fly eller slåss. Det typiska i vår tid är att människor upplever den här stressen lång tid, för ekonomiska bekymmer, livspusslet, jobbsituationen eller andra problem, säger Tomas Faresjö.
Han har tillsammans med andra forskare vid Linköpings universitet byggt upp det laboratorium som kan analyser kortisolnivån i hårstrån. Nu har de fått sju miljoner kronor av försäkringsbolaget Afa för till studien om långtidsstress.
– Det är välkommet, för vi har ett omfattande material att jobba med de närmaste åren, säger han.
Nu ska de nämligen gå vidare och undersöka hur stressade andra yrkesgrupper är, genom att ingå i den mycket stora SCAPIS-studien om hjärt- och kärlsjukdom. I den undersöks totalt 30 000 svenskar i åldern 50-64 år som yrkesarbetar. Hjärta, kärl och lungor undersöks med skiktröntgen och ultraljud och blodprover tas.
Genom analyser av hårprover från flera tusen personer i Linköping och Umeå hoppas de få svar på hur stressade olika yrkesgrupper är.
Kan drabbas av hjärtsjukdom
– Det är bra att de är friska, i alla fall vad de vet. Men om de är stressade långa perioder riskerar de exempelvis hjärt-kärlsjukdom. Sambandet mellan stress och hjärt-kärlsjukdom börjar bli vedertaget, men det finns rätt lite forskning faktiskt, säger Tomas Faresjö.
Därför ska forskningsgruppen i ytterligare en studie studera hårstrån från personer som nyligen haft en hjärtinfarkt. Tre kardiologikliniker i landet medverkar i studien. Genom att analysera hårstrån kan forskarna se om hjärtpatienterna varit stressade de senaste månaderna innan infarkten.