På bara några få år har det skett en dramatisk ökning av antalet patienter som vårdas på sjukhus för skottskador och annat gängrelaterat våld. Personalen som tar hand om dessa patienter är utsatta och tvingas hela tiden vara på helspänn.

– Med de unga kriminella, deras anhöriga och vänner vet man aldrig vad som kan hända, berättade sjuksköterskan Carina nyligen i ett reportage i Vårdfokus.

Hot mot personalen kan handla om allt från dödshot eller hot om våldtäkt till "jag vet var du bor" eller frågor om hur barnen mår. Ibland smugglas knivar och andra vapen in till patienten av dennes kriminella vänner eller av andra närstående personer.

Ovanligt att hoten anmäls

Trots det är det mycket ovanligt att personalen polisanmäler någon. Radio P4 Malmöhus har gått igenom samtliga polisanmälningar om hot och våld som gjorts av personalen på Skånes universitetssjukhus i år. De har endast hittat 13 fall, varav 10 handlar om våld och hot i psykiatrin. Inte i någon av de tre återstående anmälningarna benämns hotet eller våldet som gängrelaterat. Antalet sådana polisanmälningar kan således vara noll.

Detta trots att sjukhuset i Malmö har vårdat 32 skottskadade patienter och 30 kniv- och skärskadade från nyår fram till dags datum.

Enligt sjuksköterskan och säkerhetshandläggaren Marie Jensen på Skånes universitetssjukhus i Malmö vågar personalen helt enkelt inte göra en polisanmälan. De är rädda för repressalier. Det vill säga att den skottskadade eller någon som står denne nära senare ska söka upp anmälaren i dennes hem.

Om personen döms att betala skadestånd vågar vårdpersonalen kanske ändå inte hämta ut det, eftersom såväl namn som adress till den som stått som målsägare med stor sannolikhet står i domslutet.

I Sverige går det i princip inte att polisanmäla någon utan att ens egen identitet och adressuppgifter blir kända för den som anmäls. Det går visserligen att begära skyddad identitet hos Skatteverket. Men det är en omständlig process som ställer till det på många andra sätt.

Kan inte vara anonym

– Jag förstår den som är rädd. Men samtidigt är det en rättssäkerhetsfråga att man inte kan vara anonym. Då kan den som försvarar den åtalade inte undersöka sanningshalten i påståendena och ställa motfrågor, säger Malmö tingsrätts chef Eva Wendel Rosberg till Vårdfokus.

Hon förklarar att det huvudsakligen bara är i sexualbrottsmål som domstolen vid huvudförhandlingen och i domen kan hemlighålla målsägandes namn.

Adressen kan i vissa fall hemlighållas genom skretessbeläggning. Den målsägare som vill vara säker på att inte få sin adress medtagen i domstolens dokument kan försöka använda sig av en tillfällig så kallad c/o-adress till det juridiska biträdet eller tydligt ange arbetsplatsens adress.

– Det är viktigt att påtala för polisen, åklagaren och domstolen att man inte vill att folkbokföringsadressen ska användas, säger Eva Wendel Rosberg.

Domstolen ansvarar dock inte för de många uppgifter som förekommer i polisens förundersökning och som senare kan läsas av den åtalade.

– Ett vittnes adressuppgifter kan sekretesskyddas. Däremot inte målsägarens. Då måste man ansöka om skyddad identitet, säger Petra Stenkula som är chef för polisregion syds utredningsenhet.

Både hon och Eva Wendel Rosberg förklarar att det trots allt är ganska sällsynt att den som blivit anmäld hämnas på anmälaren.

– Det är få kriminella som begår den typen av brott. Det är något vi ser väldigt allvarligt på. Jag kan inte säga att man blir gripen direkt, men man kan bli anhållen, häktad och dömas till fängelse för övergrepp i rättssak, säger Petra Stenkula.