Tillsammans med en forskargrupp på mikrobiologen i Lund försöker Lina Axelsson att utveckla en ny analysmetod för att snabbare kunna resistensbestämma ESBL-producerande bakterier vid blodförgiftning. En sådan metod skulle kunna rädda livet på många människor. Framför allt i länder där vården inte är lika väl utvecklad som här i Sverige.

Svårt få fram resultat

Men det har inte riktigt gått som Lina hade tänkt sig. När hon för några år sedan lämnade ifrån sig programansvaret för biomedicinska analytikerutbildningen på högskolan i Kristianstad för att forska visste hon att det skulle bli en stor utmaning. Men att det emellanåt skulle visa sig omöjligt att prestera resultat hade hon inte riktigt räknat med.

Efter ett helt års intensivt labbarbete visade det sig att det spår som Lina hade trott så mycket på inte ledde någon vart.

– I och med att jag har forskarkolleger som hjälper mig att se saker och ting från andra vinklar går det att hantera. Men hade jag varit ensam skulle det nog vara svårare att gå vidare, säger Lina samtidigt som hon erkänner att det stundtals har känts rätt så knäckande.

Men efter bara en kort paus spricker hennes ansikte upp i ett leende.

– Å andra sidan forskar jag ju på halvtid, så jag har fyra år till på mig innan det är dags att disputera. Det ska jag väl ändå klara, säger hon och skrattar.

Kartlägger resistenta bakterier

Dessutom är framtagandet av en ny analysmetod inte det enda Lina gör under sin forskarutbildning. Den andra delen handlar om att kartlägga förekomsten av ESBL-producerande bakterier i våtmarkerna runt Kristianstad.

När vi träffas befinner vi oss vid reningsverket, alldeles intill stadsgränsen. Lina Axelsson är klädd i en tunn ljus jacka, knälång klänning och höga gummistövlar. Med ett långt håvliknande föremål klyver hon vattenytan i Hammarsjön för att fylla en plastburk med det brunfärgade vattnet.

Efter att hon samlat ihop sina prover sätter vi oss i bilen och kör in till högskolan. Uppe på vinden i en av de före detta militärfastigheterna ligger forskningslabbet, som hon delar med studenterna på biomedicinska analytikerprogrammet.

Lina filtrerar vattnet för att sedan stryka ut koncentraten av bakterierna på några agarplattor. Om 24 timmar kommer hon att få svar på vilka multiresistenta ESBL-producerande bakterier som hon hittat den här gången.

Ska analysera generna

Nästa steg är att analysera generna. Är det samma bakteriestammar som människor smittas av inne på sjukhuset i Kristianstad? I vilken mån påverkar människor och djur egentligen förekomsten av dessa bakterier i naturen? Det är några av de frågor hon så småningom hoppas kunna ge svar på.

Hittills har Lina gjort ett 30-tal liknande provtagningar, vilket resulterat i ett tusental isolat som nu ligger och väntar på henne i frysskåpet. I slutändan hoppas hon kunna leverera ny kunskap som i förlängningen ska underlätta vid behandlingen av patienter som smittas av den här typen av aggressiva bakterier.

Oavsett resultatet av studierna kommer de att räcka till ett flertal vetenskapliga artiklar.