Nagellack – varför är det inte okej i vården?
Vårdfokus artikel om nagellack i vården har väckt debatt på nätet. Vissa ifrågasätter att det finns evidens för förbudet. Nu reder vi ut vad som gäller och varför.
I går rapporterade Vårdfokus om den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i Olofström som ska köpa in aceton och bomull till personalen. Hon vill öka följsamheten till de basala hygienrutinerna som gäller för vårdpersonal i hela landet. Enligt dessa gäller:
• Inga konstgjorda naglar
• Kortklippta naglar utan nagellack
• Inga ringar, klockor eller armband
• Kortärmade arbetskläder
Många läsare har engagerat sig i frågan och kommenterat på webben, Faceboock och Twitter. De flesta gillar initiativet, poängterar hur viktig handhygien är och vill se skärpning.
”Mina gelénaglar var rena”
Några ifrågasätter också varför regeln om nagellack och gelenaglar finns.
”Jag förstärkte mina naglar med gelé för många år sedan eftersom mina egna naglar bara skivar sig och trasas sönder. Jag och en kollega med egna, naturella naglar beslöt oss för att odla på våra naglar och slutresultatet blev att jag som hade förstärkta naglar hade mycket renare naglar än kollegan”, skriver en läsare.
En annan sjuksköterska ifrågasätter om det finns evidens för de svenska riktlinjerna kring nagellack och förstärkta naglar.
WHO:s riktlinjer
Olov Aspevall, som är överläkare och sakkunnig inom hygien och smittspridning på Folkhälsomyndigheten, förklarar att de svenska riktlinjerna för handhygien baserar sig på Världshälsoorganisationen, WHO:s, stora genomgång om handhygien i sjukvården.
– De hänvisar till evidens för riktlinjerna som de rekommenderar alla länder att följa för att minska smittspridning. Det finns många studier som visar att den högsta bakteriekoncentrationen finns under naglarna. Den smutsen är svår att se om man har nagellack, vilket är snarare sunt förnuft än studier, säger Olov Aspevall.
Handhygienen avgörande
Enligt WHO är bristande handhygien den enskilt största orsaken till vårdrelaterade infektioner och spridning av multiresistenta bakterier.
– Vad gäller nagellack så finns studier som visar att i sprickorna finns högre bakteriekoncentration. Sprickorna kan vara så små att de inte syns. Det är bakgrunden till att vårdpersonal inte ska ha nagellack på fingernaglarna.
Inga konstgjorda material
Enligt både WHO:s riktlinjer och de nationella basala hygienrutinerna är det inte heller tillåtet med lösnaglar eller förstärkta naglar.
– Det är välkänt att bakteriekoncentrationen är högre vid främmande material på naglarna. Man kan däremot inte förvänta sig att det ska finnas studier för varenda enskild kosmetisk applikation, säger Olov Aspevall.
Alla konstgjorda material på naglarna bedöms som en risk för smittspridning i sjukvården.
– Oavsett material kan bakterier samlas i sprickor, eller mellan den naturliga nageln och den konstgjorda. Det är så resonemanget och riskbedömningen görs.
Riktlinjer ska följas
En norsk studie har visat att det inte fanns mer bakterier på nagellack. Kan man hänvisa till den och bära nagellack?
– Nej, vårdpersonal ska följa de nationella hygienriktlinjerna. Vi följer WHO:s rekommendation och de studier den baserar sig på, säger Olov Aspevall.
Han förtydligar att det hela tiden handlar om riskbedömning.
– Det finns till exempel ingen studie som visar att patienter får fler infektioner om de vårdas av personal med klocka. Däremot finns studier som visar att under klockan är bakteriekoncentrationen hög. Då görs riskbedömningen att dessa bakterier kan sprida infektioner till patienter.