Risken för att de som hanterat blododlingen ska bli sjuka bedöms dock som mycket liten.

– I förebyggande syfte behandlades de båda med en tre veckors kur med antibiotika. Även om de blev smittade är risken att vi ska hitta bakterien hos dem väldigt låg. Efter en sådan antibiotikakur har vi aldrig tidigare sett några fall av brucella. Så sannolikt kommer vi aldrig att få reda på om de blev smittade eller inte.

Det säger överläkaren Torbjörn Kjerstadius på enheten för klinisk mikrobiologi vid Centralsjukhuset i Karlstad. Han berättar att brucellabakterierna kan ge upphov till så kallat undulantfeber eller Maltafeber. Det vill säga en feber som kommer och går under lång tid, ungefär på samma sätt som malaria.

Kan angripa organ

Bakterien kan även angripa organ i kroppen, exempelvis leder, hjärtklaffar och hjärnan. Globalt dör cirka två procent av de människor som drabbas av brucellainfektion.

– Vad jag känner till har dock inga dödsfall inträffat i Sverige, säger Torbjörn Kjerstadius.

Brucella är en så kallad zoonos. Det innebär att den smittar från djur till människa. Det vanliga är att den finns i mjölkprodukter av typen getost och get- eller kamelmjölk som tillverkats av opastöriserad mjölk. Men den kan också smitta direkt från ett djur om människan har sår på kroppen.

– De fall av brucella som upptäcks i Sverige är i regel importerade från Mellanöstern, även om smitta kan förekomma i andra områden. Just kamelmjölk används i vissa av de ”traditionella läkemedel” som används i de här länderna, säger Torbjörn Kjerstadius.

De biomedicinska analytiker som eventuellt blev smittade av brucella följde gällande instruktioner till punkt och pricka. Efter en händelseanalys konstaterades att odlingsflaskorna efter provtagning hade inväntat transport till laboratoriet i nästan ett dygn.

Rutinerna ändrade

Därför har man nu ändrat rutinerna på laboratoriet. Alla arbetsmoment ska numera utföras i säkerhetsbänk på flaskor med växt av gramnegativa stavar efter mer än 48 timmars inkubation i odlingsskåpet. Arbetsmomenten består bland annat av preparatläggning och utodling. Material på glas för mikroskopi och till artbestämning med Maldi-TOF ska först avdödas innan dessa tas ut ur säkerhetsbänken.

Om högsmittsamma bakterier påvisas ska vidare handläggning ske på Folkhälsomyndigheten.

Även Arbetsmiljöverket har kontaktats för att se om det går att vidta ytterligare åtgärder för att minimera risken för smitta bland laboratoriepersonalen.