Christine Algotsson Larsson och Nadia Vaziri har arbetat mycket extra i vården som undersköterskor. Då har de märkt att vårdpersonal med utländsk bakgrund blir diskriminerade. Därför valde de att studera hur sjuksköterskor med rötter från andra länder upplevde det.

När de sökte vetenskapliga artiklar om diskriminering av sjuksköterskor på grund av etnicitet upptäckte de att det fanns få. De flesta artiklar fokuserade istället på patienter med annan etnicitet och hur deras upplevelse av diskriminering såg ut.

"Hämta en svensk"

– Där fanns ett kunskapsglapp, så vi bad att få göra en intervjustudie själva, säger Nadia Vaziri.

De hittade deltagare att intervjua på tre tidigare arbetsplatser. Efter intervjuerna analyserades dessa och fördes samman i teman.

– Bland våra intervjupersoner fanns ingen tvekan om att de upplevde att de utsattes för diskriminering. Det var en del av samtligas yrkesliv. Vi hade trott att det kunde vara så, men inte alls förstått hur grovt de kunde utsättas, säger Christine Algotsson.

De skiljer i kandidatuppsatsen på synlig och osynlig diskriminering. Den synliga, som inte går att missförstå, kom oftast från patienter.

– En patient sa till sjuksköterskan att hon inte ville bli rörd av hens smutsiga händer och bad sjuksköterskan gå och hämta en svensk när hon försökte hjälpa patienten upp på toaletten, säger Nadia Vaziri.

Bortvalda av patienter

Flera hade blivit bortvalda av patienter i vården, både på akuten, på vårdavdelning och i hemsjukvården. De som inte hade det var ständigt beredda på att det skulle ske.

Deltagarna fick frågan om det var okej att patienter nekade vård från dem utifrån deras etnicitet. Samtliga deltagare svarade att det inte kändes okej. En ansåg att chefen hanterade det på fel sätt genom att acceptera patientens krav.

"Och att man då tillgodoser patientens önskan, att det inte åker mörkhyade sjuksköterskor dit eller någonting, det är, tycker jag för jävligt rent ut sagt. För då någonstans normaliserar man det beteendet".

– Vi har diskuterat det här mycket när vi skrev uppsatsen. Hur mycket ska patienter få besluta om vilka som ska vårda dem? Att hämta en "svensk" leder till att man vänjer patienten vid det. Gör man det gång efter gång i vården, med flera patienter, så växer bara problemet, säger Nadia Vaziri.

Visades till städförrådet

En annan sjuksköterska kom till sitt nya jobb och blev där hänvisad till städförrådet istället för omklädningsrummet, för den som mötte tog för givet att hen var städare.

Diskriminering från kolleger och chefer var mer osynlig.

- Svenskar kan ju vara konflikträdda och inte säga saker rakt ut, men ändå antyda sina åsikter, säger Nadia Vaziri.

En deltagare beskrev att hen inte kände sig som en i gänget och att samtalen tycktes utesluta hen gång på gång. Samma sjuksköterska fick sällan beröm eller medhåll från sina kolleger.

Sågs inte som jämlikar

Flera av de som berättade antydde att kolleger inte såg dem som jämlikar.

– De kände sig dubbelkollade. Det var att andra sjuksköterskor kollade igenom läkemedelslistan eller gick in till patienten i efterskott och frågade vad sjuksköterskan med utländsk bakgrund sagt, säger Christine Algotsson Larsson.

Vissa intervjuade mindes ingen diskriminering från chefer medan andra hade utsatts flera gånger. En sjuksköterska, som var den enda färgade på avdelningen, var också den med lägst lön, vilket ledde till en känsla av diskriminering.

– En sjuksköterska fick ingen löneökning alls ett år när alla kolleger fick, säger Christine Algotsson Larsson. 

Vita överst i en hierarki

De upplevde också en känsla av hierarki mellan nationaliteter, där vita svenskar var överst.

"Det upplever jag inom sjukvården, det är nästan som att alla andra etniska folkgrupper har något slags tillstånd för att kunna kränka och trycka ner svarta".

Flera upplevde också att deras kompetens som sjuksköterskor ifrågasattes. Det gällde patienter, anhöriga och kolleger. Patienter hackade på grammatiska fel i språket och dumförklarade sjuksköterskans frågor.

Sjuksköterskorna berättade att mest ledsna hade de blivit av diskriminering när de var unga och nya i yrket. De hade med tiden blivit härdade och tog inte åt sig eller blev lika berörda.

"Man vänjer sig"

Deltagarna använde då uttryck som "det bara är så", "man vänjer sig" och "man ignorerar det".

De två sjuksköterskestudenterna är medvetna om att deras studie är liten och att mer forskning behövs på området, till exempel kvantitativ forskning. Ämnet har väckt så mycket engagemang hos dem själva att de funderar på att forska vidare och skriva masteruppsats.

– Vår uppsats är problemfokuserad, men forskning behövs som fokuserar på lösningar också. Våra deltagare upplevde ett behov att få prata om diskriminering. Det är ett stort problem och det måste bli en fråga man kan prata om på arbetsplatser, för att förhindra det; säger Nadia Vaziri.

En deltagare beskrev handledningstillfällen på sin arbetsplats som en välfungerande metod att bearbeta diskriminerande och rasistiska händelser. De var till för att motarbeta diskriminering och konflikter mellan de anställde och leddes av utomstående personer med särskild utbildning.