En sjuksköterska har helt tappat orienteringsförmågan och tar fel buss till jobbet. En annan kommer inte ihåg vad hon har gjort under arbetsdagen. En läkare kan inte längre dra slutsatser av patienternas berättelser. Att tappa sina kognitiva förmågor kan vara tecken på utmattningssyndrom.

Allt fler är stressade

Under två år har Ersta psykiatriska klinik i Stockholm utvecklat ett behandlingsprogram speciellt framtaget för sjukvårdspersonal som drabbats av utmattningssyndrom. Vårdfokus skrev om behandlingsprogrammet för ett och halvt år sedan. Då sa verksamhetschefen, Alexander Wilczek, att ökningen av patienter med utmattningssyndrom mellan 2012 och 2013 var dramatisk.

– Ökningen har fortsatt fram till mars 2016, som är våra senaste siffror. En skillnad de senaste åren är att stressjukdomar har blivit vanligare än depressionssjukdomar bland våra patienter. Sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom är numera vår största patientgrupp, säger han.

Småbarnsåren är tuffa

Hans slutsats bekräftar det många rapporterat om de senaste åren: Sjukvårdspersonal har en så pressad arbetssituation att de inte orkar längre. Men erfarenheterna från projektet bekräftar också vad tidigare forskning visat; att utmattningssyndrom inte enbart är arbetsrelaterat. Även om det är den största orsaken.

– Vi ser två åldersgrupper som sticker ut bland våra patienter. Allt fler är mellan 30 och 35 år och mellan 40 och 45 när de drabbas. Det kan tala för att det är småbarnsåren och tiden med tonårsbarn som sätter en extra press.

Krockar med verkligheten

Förutom att ha småbarn eller tonåringar är det också åldrar där man är i början av sin karriär. På den psykiatriska kliniken i Ersta ser de att läkare och sjuksköterskor som är relativt nyutexaminerade är särskilt utsatta. Det de lärt på utbildningen krockar med verklighetens vård, de får tidigt stort ansvar och det brister när det gäller handledning och annat stöd.

84 procent av patienterna är kvinnor. Alexander Wilczek ser det som en fråga om genus, mer än om kön.

– Det handlar inte om att kvinnor skulle vara skörare utan snarare om att deras villkor och förutsättningar, både i arbetslivet och i familjen, gör dem mer utsatta för psykisk ohälsa.

Individuellt utformat

Inom ramen för behandlingsprogrammet har de kunnat erbjuda sin patienter drygt 20 olika behandlingsinslag där de flesta har ordinerats omkring fem. Ofta en kombination av individuella samtalskontakter och till exempel kbt, mindfulness, aktivitetsgrupper eller samtalsgrupper.

Störst effekt har behandlingar i grupp visat sig ha. I grupperna kan patienterna spegla sig i varandras upplevelser och känslor.

Svaghet väcker skamkänslor

– Det är en stor lättnad för våra patienter att möta andra i liknande situation. Det här handlar om ambitiösa personer som har svårt med upplevelsen av sig själva som svaga. Svaghet väcker känslor av skam och vi får jobba mycket med lyfta av dem det stigmat. Då är det är till stor hjälp att möta andra som känner samma sak, säger Alexander Wilczek.

En av insikterna är hur viktigt det är med kunskap och information. I behandlingsprogrammet ingår fyra tillfällen där man i grupp får veta vad utmattning är, vad som väntar dem som har diagnosen utmattningssyndrom, vilka behandlingar som finns och hur kontakterna med arbetsgivare och försäkringskassan fungerar.

– Kunskap behövs när du har hamnat i ett tillstånd som skrämmer dig. Den erbjuder en möjlighet att återfå lite kontroll över tillvaron.

En annan insikt, som har blivit uppenbar, är att vägen tillbaka är lång.

– Vi måste hitta ett sätt att förbygga så att människor inte hamnar i det här tillståndet. När man väl drabbas krävs mycket stöd för att kunna komma tillbaka till arbetslivet. Det finns inget snabbt sätt.