Det visar Erik Gjein i en masteruppsats vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.

– Uppsatsen handlar absolut inte om att svartmåla sjuksköterskor utan om att de är tvungna att ljuga för att kunna utföra sitt arbete. Om de inte gjorde det skulle organisationen inte fungera, lögnerna är olja i maskineriet, säger Erik Gjein.

Han har djupintervjuat nio sjuksköterskor av vilka sju jobbar på sjukhus, de flesta i större städer i Mellansverige. Han blev chockerad över den ”extremt påfrestande arbetsmiljö” som sjuksköterskorna beskrev.

Överdriver symtom

Ofta handlar sjuksköterskornas lögner om att skydda patienterna. Symtom överdrivs för att läkaren ska prioritera patienten, eller beskrivs på ett visst sätt för att en särskild behandling ska bli aktuell. Hemgång kan fördröjas för patienter som anses färdigbehandlade men som fortfarande har svåra smärtor till exempel.

”I värsta fall skickar vi hem patienter som är formellt färdigbehandlade och sen slutar det med att de kommer tillbaka snart och behöver mer vård”, säger en av de intervjuade sjuksköterskorna.

Det är en paradoxal situation, påpekar Erik Gjein. Organisationens dubbelmoral (hypocrisy) skapar en konflikt mellan de formella reglerna och sjuksköterskornas uppgift att göra det de tror är bäst på sikt för patientens hälsa.

– Patienten får hjälp därför att sjuksköterskorna har det här svängrummet att ljuga, det är inte en hälsosam organisation.  

Skyddar sjukvårdens rykte

Men sjuksköterskor ljuger också för patienterna för att värna organisationen, sjukvården och varandra. De säger till exempel att ”doktorn kommer snart” fast de vet att det dröjer. Det är för att skydda sjukvårdens anseende, förklarar en sjuksköterska i studien med hänvisning till den yrkesetiska koden. En annan säger:

”Jag vill inte tala om för allmänheten hur dåligt det är, det slår tillbaka mot oss sjuksköterskor också. Det händer att jag ljuger för att få svensk sjukvård att framstå som bättre än den är.”

Erik Gjein (3).jpg
Erik Gjein

Av samma anledning ljög en annan sjuksköterska för sin patient om att den nya dyra apparaten med skonsammare teknik var trasig i stället för att säga som det var – att det inte fanns tid att hämta den.

”Vi har så mycket bra utrustning men saknar resurser att använda den.”

Självcensur

Sjuksköterskor ljuger – eller undanhåller sanningen – också för sina chefer för att undvika konflikter och sociala spänningar, enligt studien. Beteendet stämmer väl överens med de organisationsteorier Erik Gjein utgår från.

– Det är ett slags självcensur, sjuksköterskorna vet att cheferna egentligen inte vill veta vilka problem som finns, för då måste cheferna smutsa sina händer, säger han.

Men ljugandet har ett högt pris. Det framgår inte av teorierna, säger Erik Gjein.

– Problemet sjuksköterskorna står inför löses tillfälligt med en lögn men många av dem upplever skamkänslor och känner sig sorgsna efteråt. Det tär på människor att behöva ljuga.

Sjuksköterskorna bestraffas dubbelt genom att först försättas i situationer med motsägelsefulla krav och sedan skämmas för att de löst konflikten genom att ljuga, menar han. 

Rak kommunikation

De flesta av dem Erik Gjein intervjuade började med att säga att de aldrig ljög på sin arbetsplats för att under intervjun inse att det var just vad de gjorde.

Han har ingen lösning på problemet men uppmanar organisationer att vara försiktiga med att designa värdesystem som kan vara svåra att upprätthålla i praktiken. Han tycker också att ett första steg mot att förbättra arbetssituationen skulle vara ärlig och rak kommunikation mellan ledning och sjuksköterskor.

Uppsatsen heter Lies at the Workplace – A study of Lies and deception in Swedish Healthcare.