År 2013 startade opinionssatsningen Rökfritt Sverige 2025. Syftet är att få till ett brett stöd som kan sätta press på regeringen att fastslå ett måldatum för när dagligrökningen ska vara högst fem procent.

Kravet stödjs i dag av 160 organisationer, myndigheter och företag. Däribland landstingen och vårdens professioner. Även regeringen har ställt sig bakom initiativet, men fortfarande saknas en tydlig plan för hur målet ska nås.

Stort antal dödsfall

Varje år insjuknar cirka 6 800 personer i cancersjukdomar som är relaterade till rökning, och enligt Socialstyrelsen uppgår den rökningsrelaterade dödligheten till 12 000 personer varje år.

Samtidigt finns det bra hjälp för den som vill fimpa. Förutom den statligt finansierade Sluta-röka-linjen finns det i dag diplomerade tobaksavvänjare på varje vårdcentral i landet, och även på en del sjukhus. Det finns 1 000 tobaksavvänjare, varav många är sjuksköterskor.

Tillsammans är stark

Den diplomerade utbildningen sköts huvudsakligen av landstingen, men även av en del fristående konsulter. En av dem är sjuksköterskan Yvonne Bergmark Bröske, som även är med i föreningen Sjuksköterskor mot tobak, som ställt sig bakom målet om ett rökfritt Sverige 2025. Hon berättade om sitt arbete under ett seminarium i Almedalen.

– Vi blir långsamt fler diplomerade tobaksavvänjare och jag märker att det finns ett intresse även bland andra yrkesgrupper, som läkare, arbetsterapeuter och undersköterskor. Jag är säker på att vården kan bidra till att vi når målet. Vi är nästan 100 000 sjuksköterskor, tänk vad vi kan uträtta tillsammans. Oavsett om man har en utbildning eller inte så kan alla ha det här tänket och så ett frö hos patienten genom att fråga, uppmuntra och hänvisa vidare till dem med expertkunskap. Förr eller senare leder det till att personen slutar röka.

Utmaningar i vården

Yvonne Bergmark Bröske hoppas på att kunna sprida kunskaperna om tobaksavvänjning via Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet, för då kan det hända "stora grejer", som hon uttrycker det.

Samtidigt behöver de sjuksköterskor som vill jobba med tobaksavvänjning kriga mycket mot arbetsgivarna. På en del håll får personalen själv bekosta utbildningen, som sker periodvis under ett halvårs tid med ett antal utbildningsdagar.

– Vissa har dessutom svårt att få tid för tobaksavvänjning, sjuksköterskorna har andra uppgifter parallellt. Många sjuksköterskor som jobbar med KOL-patienter får ta in det i sitt vanliga arbete.

Landstingen är också olika bra på att premiera arbetet med tobaksavvänjning. Det finns några goda exempel, som Norrbotten och Stockholm, där kvalificerad rådgivning till patienter ger en extra ersättning utöver den vanliga.

Ett givande arbete

– Utmaningarna till trots så är det ett väldigt givande uppdrag. Du ser resultaten snabbt hos de som slutat röka, på bara några veckor förbättras andning, kondition och även sådant som doft. Det är en glädje vi får dela med patienterna, säger Yvonne Bergmark Bröske.

Den metod som tobaksavvänjarna använder kallas för motiverande samtal, eller MI. Det handlar väldigt mycket om att ställa öppna frågor och att visa ett intresse för patientens situation, istället för att moralisera och ställa ja- eller nejfrågor. Ytterligare en viktig del är att hjälpa till med mentala målbilder.

Strävar mot jämlik hälsa

Yvonne Bergmark Bröske berättar att den övergripande målsättningen med tobaksavvänjande arbete är jämlik hälsa. Det gäller att nå ut till den del av befolkningen som använder tobak mest, nämligen i socioekonomiskt svaga områden. De som är fattigast och har lägst utbildning har också sämst levnadsvanor, högst dödlighet och får även sämre behandling inom vården.

– Vi behöver nå ut till befolkningen på ett annat sätt. I Londons mest socialt utsatta områden har man som en vanlig butikslokal dit människor kan gå för att få hjälp. Det är väldigt lättillgänglig, och så tror jag även att vi behöver tänka mer i Sverige, säger hon.