Kvaliteten på den svenska sjuksköterskeutbildningen är ett återkommande debattämne. Så även i Almedalen. Västra Götalandsregionen bjöd in sjukhuschefer, politiker, utbildningsansvariga och Vårdförbundet för att diskutera om dagens sjuksköterskeutbildning behöver ändras både vad gäller innehåll och längd.

Bakgrunden är att många landsting i dag lägger allt mer pengar på förstärkt yrkesintroduktion. Kliniskt basår är en variant, där nyutbildade sjuksköterskor får handledning och möjlighet att jobba på olika typer av avdelningar.

Får ta större kostnad

– Givetvis ska vi ge en bra introduktion till yrket, men utbildningarna har utvecklats mot att bli allt mer teoretiska - på ett sätt så att de inte riktigt matchar verkligheten. En stor del av kostnaden för utbildningen har vältrats över på oss i form av introduktionsår och köp av specialistutbildningar, sa Ann-Sofi Lodin, regiondirektör i Västra Götalandsregionen.

Marina Olsson, HR-chef i Västra Götalandsregionen, menade att det i dag finns en stor osäkerhet bland nyutbildade sjuksköterskor – de känner att de inte kan tillräckligt mycket.

– Det finns inte någon konsensus om vad utbildningarna ska innehålla för praktiska delar. Därför blir det väldigt svårt att rigga introduktionsåret eftersom behoven skiljer sig åt. Vi vill vara en arbetsgivare som sjuksköterskor söker sig till och vill stanna kvar hos, att man inte blir avskräckt efter sin första sommar. Men hur ska vi möta det behovet?

Ett gemensamt ansvar

Karin Dahlman-Wright, rektor på Karolinska institutet, påpekade att patientsäkerheten ökar när vårdpersonalen har en gedigen teoretisk kompetens. Hon tror att det behövs ett ännu mer "evidensbaserat förhållningssätt" i takt med att vården blir mer tekniktung.

– Men givetvis är den praktiska biten viktig, och där har vi ett gemensamt ansvar med vårdgivarna så att studenterna får pröva sig fram. Samtidigt är det viktigt att de kommer ut till en vård där det finns erfarna kvar som kan ge handledning och stöd.

Ordentlig introduktion behövs

Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet, tycker att frågeställningen om hur väl sjuksköterskorna förbereds borde ändras till: hur väl förberedda är arbetsgivarna?

– Ni förväntar er att nyutbildade ska vara erfarna redan när de kommer ut. Det stora ansvar som nu läggs på den enskilde, i stället för på en gigantisk arbetsgivare som Västra Götalandsregionen, är inte rimligt. Våra sjuksköterskor har en bra teoretisk grund, sedan behövs en ordentlig introduktion. Arbetsgivarna behöver samverka med utbildningarna, sa Johan Larson.

Han lyfte även upp att det behövs fler specialistsjuksköterskor i vården, men att de paradoxalt nog minskat i antal de senaste åren.

– Det pratas om att utbildningen behöver förlängas, men det fjärde året är ju specialistutbildningen. Det behöver man stimulera till, så att fler går den vägen. Politikerna i landsting och regioner kanske ska sätta upp ett mål för hur många specialistsjuksköterskor det ska vara.

Hitta gemensamma lösningar

Panelen tycktes vara överens om att de problem som finns i dag knappast kan lösas med en längre utbildning. Snarare handlar det om hur den läggs upp, och där behöver alla parter – vårdgivare, lärosäten och fackförbund – samarbeta mer för att hitta lämpliga lösningar.

– Under den verksamhetsförlagda utbildningen, för att ta ett exempel, ska det inte vara för mycket observation. Vi måste se till att studenterna får lära sig praktiskt, med stöd av en skicklig handledare, sa Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska.

För dålig löneutveckling

Diskussionen halkade efter en stund in på villkorsfrågor och lön. Många i panelen var överens om att de sjuksköterskor som dagligen "sliter i vården" inte har premierats tillräckligt mycket. Det måste löna sig att utvecklas i det kliniska arbetet, då stannar erfarna sjuksköterskor kvar och kan användas på ett bättre sätt – inte minst som stöd och mentorer till nya kolleger.

– Vi har alla ett gemensamt ansvar för att inte bara prata om det negativa, vi ska vara förbannat stolta över sjukvården. Men visst finns det utmaningar som vi måste ta på allvar. Ibland agerar vi som om det bara fanns 21 arbetsgivare i landet, men nu har vi konkurrens från kommuner och privata vårdgivare. Sjuksköterskor har på tok för dålig löneutveckling och för få karriärmöjligheter, sa Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen.