När psykiatrins förbättringsbehov diskuterades under Almedalsveckan var panelen överens om att det bästa som hänt under de senaste åren är att stigmat kring psykisk ohälsa har minskat. Unga pratar med varandra om hur de egentligen mår och känner på ett sätt som äldre generationer inte har vågat. Det ger hopp för framtiden.

Nationell samverkan för psykisk hälsa; NSPH, anordnade seminariet med rubriken Framtidens psykiatri – förbättringsbehov och visioner. Anki Sandberg, ordförande i NSPH, ställde frågan om psykiatrin är en krisbransch eller en framtidsbransch?

Det börjar vända

Monica Selin (KD), regionråd och ordförande i Psykiatriberedningen i Västra Götaland, tycker att även om psykiatrin har varit något av en krisbransch så har det blivit bättre. I Västra Götaland har de till exempel satsat extra pengar på en första linjens psykiatrimottagningar.

– Psykiatrin har varit styvmoderligt behandlad jämfört med somatiken men jag tycker att det börjar vända och att det numera finns mer framtidstro i verksamheterna, sa hon.

Dagens psykiatri är mer än långa köer, bristande samverkan och dåligt bemötande – men det är ofta de delarna som lyfts fram i medierna. Anders Åkesson (MP), regionråd med ansvar för bland annat psykiatri i Region Skåne, anser att den bild som målas upp är väl svart.

– Visst finns förbättringsbehov, sådant som samverkan, klinisk forskning och bemötande behöver utvecklas, men mycket är bra. I Skåne är jag särskilt stolt över rätten till psykoterapi som ingår i vårdvalet.

Mycket att ta igen

Jimmie Trevett, ordförande i Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, är tveksam till om psykiatrin kan kallas en framtidsbransch. Bra att det satsas pengar, som i Västra Götaland, men det finns mycket att ta igen från långa tider av nedvärdering av psykiatrin, anser han.

– Jag vill se mer resurser och mer delaktighet för patienterna. När det gäller attityder till patienterna är psykiatrin fortfarande en krisbransch.

Ullakarin Nyberg, ordförande i Svensk psykiatrisk förening, har en ljusare syn på psykiatrin, som hon anser har utvecklats mycket tack vare att psykisk ohälsa har avstigmatiserats.

– Man ska inte underskatta vikten av vad minskade tabun kring psykisk ohälsa betyder. Det får mig att se ljust på framtiden. Det är roligt att höra unga kolleger som väljer psykiatrin för att det är så spännande och för att hjärnan är det "fräschaste organet", som någon uttryckte det.

Lars Ohly, ordförande för Funktionsrätt Sverige, blir orolig om psykiatrin ska kallas en framtidsbransch.

– Det får mig att tänka att det finns så många trasiga själar som behöver lagas.

Resurser behövs

Han, och flera andra i panelen, efterlyste mer resurser och även om politikerna höll med underströk de också att det finns annat än pengar som räknas. Mer samverkan på alla fronter till exempel – mellan huvudmän och olika vårdgivare, med arbetsplatser, skola och patienterna själva. Även inom psykiatrin kräver framtiden en personcentrerad vård.

– Jag undrar varför det finns en rädsla för verklig delaktighet. Kanske handlar det om gamla hierarkier och frågan är hur vi städar ut det, undrade Ullakarin Nyberg.

Det är nödvändigt, konstaterade panelen. Personcentrerad vård handlar om att ta patienten på allvar och är det något område patienten själv är expert på så är det på den egna psykiska hälsan.

– Efter att ha samrått med sin psykiater väljer patienten alltid rätt vård. För övrigt är det den vård man själv tror på som har bäst effekt, sa Jimmie Trevett.

Två experter i rummet

Ullakarin Nyberg tror också på att personcentrerad vård är en väg till framgång för psykiatrin. För henne är det självklart att det är två experter i rummet när psykiatrikern möter patienten, liksom att vårdens roll är att hjälpa människor hitta sina styrkor.

Om tio år – var befinner sig psykiatrin då?

Monica Selin hoppas att personal ska stå i kö för att jobba där. Jimmie Trevett hoppas på förändrade attityder, mer patientinflytande och mer resurser. Alla hoppas på mer tillit och på ett samhälle där vi vågar tala öppet om vår psykiska hälsa.