Statistiken talar sitt tydliga språk: det har aldrig någonsin varit så riskfritt att bli gravid, genomgå en graviditet och föda barn i Sverige. Inte heller har det tidigare funnits så goda förutsättningar för att barnet ska få uppleva sin femårsdag frisk och vid god hälsa.

Trots detta rapporterar medier så gott som dagligen om en pågående kris. Barnmorskorna flyr landstingsvården på grund av dåliga villkor och bristande arbetsmiljö. De som blir kvar får mer att göra. Orsakerna till problemet, och hur det kan lösas, diskuterades under ett Almedalsseminarium med titeln Hur står det egentligen till med svensk mödrahälso- och förlossningsvård?

En känsla av otillräcklighet

– Barnmorskor väljer bort dessa arbetsplatser eftersom arbetsbelastningen är så tung att de inte kan jobba på det sätt som de önskar. De kan inte ge kvinnorna och deras familjer ett kontinuerligt stöd. Det i sin tur skapar en känsla av otillräcklighet, och det är ohållbart, så kan vi inte ha det, säger Karin Pettersson, förlossningsläkare samt patientflödeschef för komplicerade graviditeter och förlossningar på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Hon fick medhåll av Mia Ahlberg, ordförande för Svenska barnmorskeförbundet, som menar att allt fler kvinnor larmar om att något är fel i svensk förlossningsvård.

– Det handlar förmodligen om problem och skador som vården på en övergripande nivå inte mäter eller känner till. Det är saker som jag tror att barnmorskor har påtalat ganska länge, eftersom vi träffar kvinnorna mer nära än andra professioner. Men problemet är att vi inte vet hur det här ska lösas. Där måste vi bli bättre, säger hon.

Ser en tydlig och enkel lösning

Men den huvudsakliga frågan är kanske vad landstingspolitikerna kan göra åt problemen. Mia Ahlberg tror inte att högre löner eller förkortade arbetstider når hela vägen fram. I stället för att göra krisen till en villkorsfråga för personalen vill hon vrida det till en rättighetsfråga för de som väntar barn:

– Politikerna kan bestämma att alla kvinnor som föder ska ha en barnmorska vid sin sida, punkt slut. Det beslutet kan man fatta i dag. Det är ganska lätt att räkna på saken, säger Mia Ahlberg och får motta applåder från åhörarna i det fullsatta tältet i Visby hamn.

Givetvis skulle det betyda att fler behöver anställas, men ett politiskt beslut av det slaget skulle ge flera positiva effekter, enligt Mia Ahlberg.

– Det skulle bli möjligt med mentorskap mellan erfarna och nyutbildade, och man skulle kunna dra ner på tempot vilket skulle ge förutsättningar att skapa mindre enheter som kan jobba med kompetens- och verksamhetsutveckling. Blir det så kommer barnmorskorna också att stanna kvar på arbetsplatserna. 

Föreslår ökad förlossningspeng

Den läkartäta panelen nickade instämmande till förslaget. Karin Pettersson från Karolinska universitetssjukhuset skickade även med ett förslag till politikerna i Stockholm:

– Så som ersättningssystemet är uppbyggt nu skulle man kunna öka förlossningspengen. Då kan vi rekrytera barnmorskor, så att vi får en per födande, och vi kan prova nya vårdformer och få kontinuitet i vårdkedjan.

Gynnar barnmorskor i alla led

Professionernas enade front i frågan är något helt nytt och är positiv för framtiden, menar Mia Ahlberg. Det finns uppenbarligen ett bra diskussionsklimat och en gemensam vilja till förbättring. Men frågan är om det räcker med att förändra förlossningsvården? På många håll i landet har barnmorskemottagningar och mödravården svårt att behålla och rekrytera personal.

– Det stämmer, och vi har nyligen skrivit en debattartikel där vi satt nyckeltal för hur många inskrivna man ska ha per år. Vi tror att om det skapas en kontinuerlig vårdkedja, där barnmorskan jobbar med alla tre delar, så kommer antalet patienter som man ansvarar för per år att sänkas ytterligare. En sammanhållen vårdkedja gynnar barnmorskor i alla led, säger Mia Ahlberg.