Bättre för patienterna när sjuksköterskor behandlade gikt

Nästan alla patienter nådde målvärdet för urinsyra och dessutom fick de färre anfall av gikt när sjuksköterskor skötte behandlingen i stället för allmänläkare. Det visar en brittisk studie.

Gikt är en ledinflammation som kommer i attacker som kan vara mycket smärtsamma. Ofta drabbas stortån, men även fotleder, handleder, hälar och armbågar kan bli inflammerade. Gikt uppstår för att det bildas kristaller av urinsyra i leden och en viktig behandling är urinsyrasänkande läkemedel.

Vid den stora reumatologikonferensen Eular tidigare i juni presenterades en svensk studie som visar att allt fler patienter med svåra giktbesvär läggs in på sjukhus och att flera av dem som läggs in har inte fått urinsyrasänkande terapi när de behandlats i primärvården.

Specialutbildade sjuksköterskor

På konferensen presenterades även en brittisk studie där man gjort försök med att låta patienter med gikt gå till sjuksköterskor som fått specialutbildning om gikt och hur det behandlas.

I studien ingick 517 patienter som lottats antingen till behandling hos de specialutbildade sjuksköterskorna eller hos sin vanliga allmänläkare.

Det visade sig att nästan samtliga patienter i sjuksköterskegruppen (95 procent) nådde målvärdena för urinsyra i serum, jämfört med 29 procent av patienterna som gick hos allmänläkare. Patienterna i sjuksköterskegruppen fick också färre anfall av gikt.

Kan användas i svensk sjukvård

– Det här visar hur viktigt det är att informera och utbilda patienterna för att nå framgång i behandlingen av gikt och minska besvären, kommenterar professor Michael Doherty från Nottinghams universitet.

I en kommentar till tidningen Dagens Medicin säger Lennart Jacobsson, professor i reumatologi vid Göteborgs universitet, att studien visar på fantastiskt positiva effekter som skulle kunna användas i svensk sjukvård också.

– Det skulle inte behöva inrättas någon ny verksamhet för det utan det skulle kunna läggas på dem som redan sysslar med liknande kroniska sjukligheter, som exempelvis diabetessköterskor, säger Lennart Jacobsson till Dagens Medicin.