Det talas om att resurser måste föras över från akutsjukvård till primärvård – som ska bli mer tillgänglig för befolkningen. Men nytänkande räcker inte om det saknas personal med rätt kompetens. Kompetensförsörjningen är en av de stora utmaningarna för framtidens hälso- och sjukvård.

För ett år sedan gav regeringen Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att samverka kring kompetensförsörjningen. Förhoppningen är att samverkan ska skapa bättre förutsättningar att rekrytera sjuksköterskor, läkare och undersköterskor med den kompetens som vården behöver.

Djärva idéer behövs

I går bjöd de två myndigheterna in till en konferens om vilken samverkan som behövs och vad som kännetecknar en lyckad samverkan kring kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården.

– Det finns flera utmaningar i regeringsuppdraget, men vi har ett gemensamt ansvar för den här viktiga samhällsfrågan. Vi hoppas att dagen skapar samsyn – för det behöver vi. Men vi behöver också djärva idéer, sa Socialstyrelsens generaldirektör, Olivia Wigzell, när hon inledde dagen.

Regeringen oroar sig för brist på kompetens, bland annat när det gäller specialistutbildade sjuksköterskor, och om kompetensen används på rätt sätt i dag. Det gjorde statssekreteraren på socialdepartementet, Agneta Karlsson, klart. Har dagens sjukvård rätt kompetensmix, frågade hon.

– När Göran Stiernstedt presenterade sin utredning om en mer effektiv vård sa han att regeringen borde ha en samverkansfunktion kring olika utbildningar. Det är därför vi gav det här uppdraget till Socialstyrelsen och UKÄ, sa Agneta Karlsson.

Samverkan på alla plan

Tidigare i veckan presenterade UKÄ en studie som visar att varannan sjuksköterska läser vidare till specialistsjuksköterska eller barnmorska och gör det ganska snart efter sin examen. Men antalet specialistsjuksköterskor har minskat med nästan 7 500 personer mellan 1995 och 2014. En mer strukturerad samverkan mellan lärosäten och vårdens huvudmän behövs även för att vända den utvecklingen, var ett av dagens budskap.

Publiken, som bland annat bestod av programansvariga vid vårdutbildningar, myndighetspersoner och HR-ansvariga, fick säga sitt om vad som behövs för att säkra kompetensförsörjningen i en mentimeterundersökning. Bättre villkor och bättre ledarskap förekom bland svaren, men majoriteten efterlyste samverkan och en gemensam struktur kring kompetensutveckling.

Utbildningarna måste anpassas till samhällets behov. Samtidigt måste verksamheten anpassas till studenternas behov.

En av flera utmaningar är att få fram tillräckligt många verksamhetsförlagda utbildningsplatser. Inte minst för blivande barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Det saknas handledare ute i vården.

Handledare behöver stöd

En av dem som ser det problemet i sin arbetsvardag är Camilla Smedberg, omvårdnadschef inom intensivvården på Karolinska sjukhuset i Solna. Hennes reflektion på dagens tema är att verksamheter och lärosäten behöver samverka även för att stötta handledarna.

– Vi måste vara rädda om våra erfarna sjuksköterskor. De ska skola in de nya, men saknar själva handledning. De behöver både stöd och diskussionsforum. För att kunna ta emot studenter som behöver verksamhetsförlagd utbildning står vi hos oss inför en situation där alla våra sjuksköterskor måste vara handledare, säger hon.

I den verksamhet där Camilla Smedberg är chef har de redan nu nära kontakt med högskolorna. Men, säger hon, de skulle de kunna bli bättre på att precisera vilka behov verksamheten har.

– Ytterligare en utmaning är den nya generationens sjuksköterskor. De har lättare än tidigare generationer att byta arbetsplats om de inte är nöjda med villkoren. Så vi behöver inte bara samverkan – vi behöver bättre arbetsvillkor också. Både för att locka nya sjuksköterskor och för att lyckas behålla de erfarna.