– Tbc i Sverige klingar illa om man tänker på hur det var för 100 år sedan. Oron finns kvar, utan att den är lika befogad, säger sjuksköterskan Karolina Fischerström på smittskyddsenheten i Skåne.

Hon och många andra med mycket kunskap om tuberkulos har reagerat på medierapporteringen under framför allt förra året, då det ökade antalet fall av tbc och lokala utbrott av sjukdomen ibland målades upp som ett nytt och stort hot mot samhället med rubriker som "Nästan utrotad sjukdom tillbaka".

– Sedan hösten 2015 då det kom många flyktingar har det spridits oro och fördomar om sjukdomar i den här gruppen och vi märker att det finns för lite kunskap om tuberkulos, säger Karolina Fischerström.

Vinklad statistik

Christer Janson, presschef på Folkhälsomyndigheten, berättar att han för ungefär fem år sedan började få fler och fler frågor om tbc från rasistiska grupper som använde selektiva delar av myndighetens statistik för att sprida budskapet att tbc åter är en stor sjukdom i Sverige.

Men att bara tala om ett ökat antal tbc-fall på grund av ökad invandring från högriskländer ger en väldigt vinklad bild av verkligheten. Statistiken visar också att smittspridningen utanför riskgrupperna inte ökat i Sverige, trots ökat resande och trots att vi länge tagit emot flyktingar från länder där tbc är vanligt.

Christer Janson
Christer Janson, Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson

Inte minst på Twitter och i sociala medier har det spridits hårt vinklad statistik och felaktig fakta om tbc, ibland ihop med rasistiska kommentarer och kritik mot Sveriges flyktingmottagande.

– Just när det handlar om smittsamma sjukdomar känns det extra obehagligt eftersom detta tidigare har använts i historien för att sprida oro och peka ut olika grupper, säger Christer Janson.

Vården för okunnig

Folkhälsomyndigheten har därför jobbat mer aktivt än tidigare med att sprida korrekt information om tbc, inte minst för att stötta vården och lokala smittskyddsenheter som också märkt av en ökad ström av frågor, även från vårdpersonal.

- Tbc är en komplex och ovanlig sjukdom, så även i vården kan kunskapen vara dålig, säger Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare i Kalmar, som menar att okunskapen både leder till onödig oro och att sjukvårdspersonal kan missa tbc hos en patient med långvarig hosta eftersom det är en så sällsynt diagnos.

En vanlig okunskap är skillnaden mellan aktiv och latent tbc, som ibland blandats ihop i medierapporteringen. Att ha aktiv tbc är att vara sjuk i tbc. Att ha latent tbc är att vara bärare av bakterien utan att vara sjuk, men med viss risk att bli sjuk senare i livet. Den som har latent tbc har inga symtom och är inte smittsam.

Felaktig bild

Av alla med latent tbc utvecklar cirka 5-10 procent sjukdomen någon gång senare i livet, vanligtvis om immunförsvaret försämras. Upptäcks latent tbc kan den ofta behandlas, vilket minskar risken för aktiv sjukdom.

När latent tbc upptäcks vid smittspårning är det inte ovanligt att den aktuella personen varit bärare av bakterien sedan länge, men att smittan upptäckts först då. Så när lokala tidningar skriver om att "flera personer smittats av tbc" på orten kan det ge en felaktig bild av verkligheten.

– Om du frågar folk på gatan så tror jag att en hel del uppfattat det som om tuberkulos sprids mer i Sverige i dag, trots att det inte stämmer, säger Christer Janson på Folkhälsomyndigheten.

Lätt att skrämmas

Att just tuberkulos fått så mycket fokus tror han beror på sjukdomens laddning och stigma. Tbc har tidigare spridit skräck i Sverige. Många har hört historier om hur gamla släktingar hostade blod och dog på sanatorier. Trots att detta är en verklighet som hör till historien gör det tbc till ett dramatisk och lockande ämne för medierna och till ett bra verktyg för grupper som vill peka ut asylsökande som ett hot och försöka att skapa oro i samhället.

- Förrförra året när vi hade en topp av antalet tbc-fall här i Skåne handlade det om 19 fler fall än åren innan. När jag läste tidningen fick jag känslan av en epidemi och lavinartad ökning, säger smittskyddssjuksköterskan Karolina Fischerström.

När hon får frågor om tbc tycker hon det är ganska lätt att bemöta människors oro, eftersom det ofta bara handlar om att ge grundläggande information om hur sjukdomen fungerar, berätta att den nästan alltid är behandlingsbar i Sverige och trots allt är väldigt ovanlig här.

- Jag tänker ofta att onödig oro är en stor del av problemet med tuberkulos i Sverige idag, säger Karolina Fischerström.