Brevet är adresserat till Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Kronoberg och inkom under måndagen. Vårdfokus har tagit del av hela skrivelsen.

De 68 läkarna skriver att det sedan några år pågått en sjuksköterskeflykt från akutkliniken i Växjö. Att kompetent personal slutat beror enligt läkarna bland annat på en stressig arbetssituation, bemanningsproblem och låg lön i förhållande till kompetens och ansvar.

Får slita extra hårt

Bemanningen är nu nere på en absolut bottennivå, det finns inte tillräckligt med kvalificerade sökande till tjänsterna. Trots att det är fler hyrsjuksköterskor än någonsin och att många går in på extrapass är det ändå flera arbetspass varje vecka som inte är lösta. Samtidigt får den fasta personalen slita extra mycket för att täcka upp hyrpersonalens brist på kännedom om lokala rutiner.

"Givetvis sticker det i ögonen att pengar alltid går att skaka fram till extrapass och hyrpersonal, men inte till att höja grundlönerna. (---) Risken är överhängande att fler snart söker sig vidare till andra arbetsplatser", står det i brevet.

Politiker bekräftar bilden

Trots att ämnet för skrivelsen är dystert ser Charlotta Svanberg (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, positivt på att olika personalkategorier ställer upp för varandra. Hon bekräftar läkarnas bild av läget. Vad hon vet finns det cirka 14 sjuksköterskevakanser på akuten.

Redan i förra veckan mötte hon verksamhetschefer som flaggade för att det var ett tufft läge på många håll inom slutenvården. Hon menar att det i nuläget är för tungt att jobba i den verksamhet som pågår dygnet runt. När erfarna sjuksköterskor slutar startar det en negativ spiral, där det finns mindre tid för inlärning av oerfarna nyanställda samtidigt som man måste ta in hyrpersonal.

– De har inte samma lokalkännedom och behöver stöttas på olika sätt, samtidigt som de tjänar väldigt mycket mer pengar. Det blir inte bra, det blir väldigt negativt. Risken är att ännu fler fast anställda väljer att sluta, säger Charlotta Svanberg till Vårdfokus.

Har gjort satsningar

Hon berättar att regionen länge haft ett beroende av hyrpersonal som man velat göra sig fri från. Hon tycker att det gjorts många offensiva satsningar på personalpolitiken, som hon trodde skulle bära frukt. Som exempel nämner hon det nattindex på 1,4 som infördes i höstas och som ger ökad återhämtning efter nattarbete i rotationstjänstgöring. Regionen har även tittat på akademisk specialisttjänstgöring, AST, och andra karriärvägar som ska göra det möjligt för personalen att utvecklas både inom yrket och lönemässigt.

– Vi har verkligen jobbat med frågan men uppenbarligen har det inte räckt till, vi har inte lyckats vända den här skutan. Där får vi vara självkritiska, säger Charlotta Svanberg.

Vill se höjda löner

Läkarna är oroliga för hur utvecklingen ska påverka både arbetsmiljön och patientsäkerheten framöver. De understryker att det förvisso är svårt att helt planera och påverka arbetssituationen på en akutmottagning, som till sin natur är stressig och oförutsägbar, men en sak har politikerna makt över, och det är värderingen av sin personal.

"Vi föreslår därför ett märkbart lönepåslag för alla fast anställda sjuksköterskor på akutmottagningen, en tydlig lönetrappa vid vidareutbildningar och en kontinuerlig dialog mellan er och dem tills denna situation har stabiliserats", skriver läkarna.

Översyn av lönerna pågår

Charlotta Svanberg säger att politikerna redan efter förra veckans möte med verksamhetscheferna inledde ett arbete kring lönerna. Hon har gett hälso- och sjukvårdsdirektören samt HR-chefen i uppdrag att titta på den biten. 

– Då handlar det framför allt om att ge något extra påslag till de sjuksköterskor som jobbar i dygnetrunt-verksamhet. De håller på att skriva fram ett ärende nu, men jag vet inte vilken storleksordning det handlar om vad gäller pengar. Vi får se var det landar, säger hon.