Idag fick äldreministern Åsa Regnér ta emot förslaget till nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. Utredningen har letts av sjuksköterskan Susanne Rolfner Suvanto och är en tung bok på 1000 sidor.

Det har sagts om utredningens sex områden att var och ett av dem är tillräckligt komplext för att bli en egen utredning. Utredningen ska ge svar på hur äldreomsorgen både ska ge högre kvalitet och samtidigt vara mer effektiv, samt hur personalförsörjningen ska tryggas, särskilda boendeformer ordnas och hur teknologin ska stimuleras.

9 av 10 är kvinnor

Utredaren Susanne Rolfner Suvanto inledde med att understryka hur viktiga de som arbetar i äldreomsorgen är för att den ska bli bra. Av dessa är 9 av 10 personer undersköterskor. Och av dessa är 9 av 10 kvinnor.

Därför vill utredaren stärka undersköterskornas roll. Hon vill att undersköterskorna ska få en legitimation och ger regeringen i uppdrag att skyndsamt utreda vilka krav och vilken utbildning som ska kunna leda till legitimation. Målet är att det ska vara klart 2025.

– Vi vill synliggöra och stärka den professionalisering som vi menar är nödvändig i yrket. Det finns inga enkla jobb i vård och omsorg av äldre personer. Då menar jag inte bara i hälso- och sjukvård utan också i den sociala omsorgen.

Ingen enhetlig utbildning

Idag är utbildningen till undersköterska inte enhetlig i landet utan kan se olika ut. Utredaren menar att utbildningen behöver stagas upp. Detta tillsammans med legitimation ska göra rollen tydligare och starkare.

– Det får betydelse även för arbetsgivare och den äldre själv, som då vet vilken kompetens personen har när den kommer, säger hon.

Hon menar också att det i framtiden kommer vara ett krav på gymnasial utbildning för att kunna arbeta som undersköterska.

Äldreministern Åsa Regnér kan tänka sig en utredning av legitimationen.

– Ja, jag ser behovet och är positiv. Men alltid när man just fått en utredning så har man inte hunnit ta ställning till förslagen. Men jag ser att status behövs för yrken i äldreomsorgen, att lusten att vilja utbilda sig och jobba där behövs och att det finns ett kvalitetsbehov att veta vilken yrkesgrupp som gör vad.

Fyra mandatperioder

Den nya nationella kvalitetsplanen föreslås genomföras under fyra mandatperioder, åren 2019-2034. Utredaren har fått inspiration från Norge, som har långa nationella planer. I dessa kan olika regeringars politiska inriktning påverka, men frågor om yrkena bestå.

Kapitlet om kompetens är det största i utredningen. Utredaren höjer kraven på framtida enhetsledare och biståndsbedömare. Båda poängteras som mycket viktiga nyckelfunktioner för en väl fungerande äldreomsorg.

Utredaren vill se att det skrivs in i socialtjänstförordningen att enhetschefer ska ha en lämplig utbildning och att en nationell ledarskapsutbildning inrättas.

– Enhetschefer behöver få mera verktyg för sitt utmanande arbete. De behöver ge personalen förutsättningar för reflektion och handledning. Det bör också finnas en nationell målinriktning på hur många medarbetare det är rimligt att ha som enhetschef.

I utredningen föreslås också att biståndshandläggare, som bedömer de äldres behov av omsorg, ska bli en egen nationell högskoleutbildning.

Utredningen spänner också över så skilda områden som särskilda boendeformer, enklare och snabbare insatser till personer över 80 år, inrättande av ett kompetenscentrum för psykisk ohälsa hos äldre och satsningar på teknologi i välfärden.

På den sista punkten föreslås att 40 miljoner årligen under 6 år ska gå till att stimulera tekniska innovationer som är nära verksamheterna.