Det visar ny statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

I drygt ett år har landstingen och regionerna tillsammans arbetat för att minska beroendet av inhyrd personal. Målet är att nå ett oberoende senast den 1 januari 2019.

Det går sådär.

Ökning med 77 miljoner

Fyra landsting – Skåne, Östergötland, Kalmar och Västmanland – har visserligen minskat sina kostnader de senaste månaderna. Men jämfört med samma kvartal 2016 ökade den totala kostnaden för inhyrd personal inom landstingen och regionerna med 14 procent, eller 164 miljoner kronor.

Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor ökade allra mest, hela 28 procent, eller 77 miljoner kronor.

Störst ökning inom somatiken

Främst var det inom den somatiska sjukvården som behovet av hyrsjuksköterskor ökade, totalt 32 procent. Tre landsting – Örebro, Värmland och Dalarna –  hade dock inga kostnader alls för bemanningssjuksköterskor. Störst var kostnadsökningarna i Stockholm, Västernorrland och Västra Götaland.

Inom primärvården ökade kostnaderna för hyrsjuksköterskor med 21 procent. Tre landsting – Värmland, Kronoberg och Örebro – hade inga hyrkostnader för sjuksköterskor i primärvården under tredje kvartalet 2017.

Sju landsting hade inga hyrkostnader för sjuksköterskor inom psykiatrin. I övriga 14 landsting/regioner ökade kostnaderna med totalt 21 procent.

I såväl primärvården som psykiatrin stod Stockholm för de absolut största kostnadsökningarna.

Sjuksköterskor  och läkare

  • Tredje kvartalet 2016 stod läkarna för 76 procent av de totala hyrkostnaderna medan sjuksköterskorna stod för 21 procent.
  • Samma kvartal i år hade läkarnas andel sjunkit till 71 procent medan sjuksköterskornas andel hade ökat till 25 procent.