Strålbehandling

Lek med dockor gör att barn kan slippa narkos

Lek med dockor gör att barn kan slippa narkos
Med hjälp av speciellt framtagna leksaker kan barnen förbereda sig på hur strålningsbehandlingen går till. Foto: Åsa Hansdotter

Sagor, dockor, film och ett litet snöre kan lugna barn och minska behovet av att söva dem vid strålbehandling. Det innebär färre risker, minskad oro och sänkta vårdkostnader, visar röntgensjuksköterskan Jenny Gårdlings avhandling.

När cancersjuka barn ska strålas behöver de ligga blickstilla, och ensamma, inne på behandlingsrummet. För många, särskilt de små barnen, är det så pass svårt att enda alternativet är narkos.

Men att sövas kan vara obehagligt. Barnet måste fasta i sex timmar innan behandlingen påbörjas och tillbringa mer tid på avdelningen efter behandlingen, som görs fem dagar i veckan i upp till sju veckor.

Upprepad sövning av barn innebär också en risk för att luftvägar, cirkulation, sömn och födointag påverkas negativt. Allt detta skapar en oro hos både barn och föräldrar.

Använder små dockor

Röntgensjuksköterskan Jenny Gårdling disputerade den 23 november. Foto: Åsa Hansdotter.

Röntgensjuksköterskan Jenny Gårdling har i sitt avhandlingsarbete utvecklat och testat åldersanpassade förberedelser och rutiner som kan hjälpa barnen att vara vakna när de behandlas.

Med hjälp av speciellt framtagna leksaker, en liten docka och en modell av strålningsapparaturen, kan barnen förbereda sig på hur strålningsprocessen går till. Det finns även en sagobok om två barn som strålbehandlas och en broschyr som innehåller fakta om behandlingen.

Som att hålla hand

Barnet fick också träffa strålningssjuksköterskan i ett tidigt skede och erbjöds ett studiebesök i behandlingsrummet för att bekanta sig med utrustningen och miljön. Under behandlingen kunde barnet lyssna på musik, en saga eller titta på film. Forskarna använde också ett så kallat trygghetssnöre som sammanbinder barnet med föräldrarna i väntrummet.  

– Barnet fick hålla i den ena änden av snöret i behandlingsrummet och föräldrarna i den andra änden ute i väntrummet, lite som att hålla i handen, säger Jenny Gårdling.

Tre barn slapp narkos

I studien deltog 33 cancersjuka barn i åldrarna 3-18 år. Av dessa ingick 17 barn i den grupp som fick ta del av förberedelserna, och 16 barn i en kontrollgrupp som forskarna jämförde med. 

Det framkom inte någon signifikant minskning av antalet barn som behövde sövas i studierna, men det var ändå tre barn som först skulle sövas som kunde fullfölja sina behandlingar vakna med hjälp av de åldersanpassade förberedelserna och rutinerna.

Dessa tre barn hade sammanlagt 73 behandlingar som kunde genomföras utan narkos och därmed med färre risker, samtidigt som vårdkostnaderna kunde sänkas med 385 000 kronor.

Behövs större studie

Enligt Jenny Gårdling är det viktigt att hitta olika metoder för att hjälpa barn att vara vakna när de strålbehandlas eftersom det innebär färre risker, kortare sjukhusvistelse och minskad oro bland både föräldrar och barn.

Med olika metoder förbereds barn som ska strålbehandlas, så att de förhoppningsvis ska slippa att sövas. Foto: Åsa Hansdotter

– I studien ser vi att åldersanpassade förberedelser och rutiner är betydelsefullt för både barn, föräldrar och sjukvårdspersonal. Men det behövs ytterligare forskning och en större studie, säger hon.

Jenny Gårdling disputerade den 23 november med avhandlingen When children undergo radiotherapy. Exploring care, developing and testing preparation procedures

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida