Att personer med kol ofta har en samsjuklighet med bland annat hjärt-kärlsjukdom och att detta ofta leder till försämrad överlevnad är känt sedan tidigare. Men exakt hur den kopplingen ser ut och vad den beror på är fortfarande oklart.

Forskning saknas

Sjuksköterskan Ulf Nilsson ville belysa detta och har i sitt avhandlingsarbete tittat på olika ekg-förändringar hos patienter med kol. Till följd av underdiagnostik av kol har kunskapen tidigare varit begränsad vad gäller både förekomst av ekg-förändringar på befolkningsnivå och om de har någon betydelse för prognosen hos personer med kol.

Sammanlagt 993 personer med kol samt lika många kontrollpersoner har ingått i studien. Deltagarna har sedan 2005 följts upp årligen med intervjuer och kliniska undersökningar inom ramen för den populationsbaserade OLINs kol-studie i Norrbotten.

Ulf Nilsson.jpg
Ulf Nilsson

Resultatet visar att förekomsten av ischemiska ekg-förändringar, som kan vara ett tecken på kranskärlssjukdom, och förlängning av qt-tiden är lika vanliga bland personer med kol som hos personer med normal lungfunktion.

Störst risk för de sjukaste

Men bland personer med kol ökar förekomsten av ovanstående ekg-förändringar med ökande svårighetsgrad av sjukdomen. Även tecken på kärlstyvhet, som är en tidig riskmarkör, är mer uttalat hos personer med svår eller mycket svår kol jämfört med personer utan kol. Långtidsuppföljning visade att dödligheten var högre för individer med ischemiska ekg-förändringar jämfört med dem utan ekg-förändringar. Detta visade sig gälla även för personer med kol utan tidigare rapporterad hjärtsjukdom.

– Det innebär att ett enkelt ekg kan identifiera patienter med kol som riskerar att dö i förtid, även om de inte har någon tidigare hjärtsjukdom. Detta skulle kunna öka möjligheterna att arbeta förebyggande. Varför vänta tills patienten fått en hjärtinfarkt, frågar Ulf Nilsson.

Han skulle önska att ekg användes som standard vid undersökning av patienter med kol. På samma sätt borde fler patienter med hjärtsymtom få sin lungfunktion undersökt med spirometri.

Sjuksköterskans roll

Ulf Nilsson hoppas att resultatet av hans epidemiologiska studie kan användas även av sjuksköterskor som träffar patienter med symtom från lungor och hjärta.

– Som sjuksköterska ska man se till hela individen och inte bara fastna i andningsproblematiken hos en person med kol. Man måste komma i håg att samsjukklighet är vanligt och att det kan finnas en hjärtsjukdom som ligger och gömmer sig bakom patientens andningsbesvär, säger Ulf Nilsson.