Försvarsmakten vill anställa hundratals sjuksköterskor
Försvarsmakten har 300 sjuksköterskor och läkare anställda i insatsorganisationen. Men i dag finns det ett behov av dubbelt så många.
Vårdfokus berättade tidigare i dag om specialistsjuksköterskor som ingår i en lätt traumagrupp från Livregementets husarer, K3 i Karlsborg. Det är en samövad grupp med spetskompetens att ge avancerad vård i väntan på avtransport till livräddande kirurgi. Sjuksköterskorna i den lätta traumagruppen har en gedigen militär bakgrund och måste klara av att hantera och använda vapen.
I dag har försvarsmakten 300 personer med medicinsk legitimation (240 sjuksköterskor och 60 läkare) anställda på befattningar. Majoriteten av dessa, två tredjedelar, är tidvis anställda. Det betyder att de jobbar civilt inom vården merparten av ett arbetsår. Mellan fyra och åtta veckor per år tjänstgör de inom det militära, om de inte åker på en internationell insats för då kan det handla om några månaders arbete.
Behövs ytterligare 300
Försvarsmakten skulle behöva ytterligare 300 legitimerade till befattningar på både tidsvisa och kontinuerliga anställningar. I händelse av en konflikt skulle vakanser bemannas upp med pliktpersonal. Men det är samtidigt viktigt för de olika förbanden att ha en sjukvårdsorganisation på plats, som är samtränad och redo att sättas in skarpt – i en insats utomlands eller i värsta fall krig på svensk mark.
– Att det är så pass många vakanser hänger delvis ihop med att vi rekryterar i en viss takt, beroende på hur vi portionerar ut pengar. De förband som har de största behoven, om de exempelvis ska bemanna en internationell insats, får förtur. Dessutom är det ganska stor personalomsättning. Vi söker med andra ord alltid intresserade och arbetar aktivt med rekrytering för att ge våra förband rätt kompetenser, säger Ann-Sofie Schön, bemanningschef vid Försvarsmedicincentrum.
Olika typer av uppgifter
För den som inte vill arbeta i en ambulerande enhet såsom traumagrupp finns det andra typer av befattningar, som att exempelvis jobba på ett fältsjukhus.
– Det skiljer en del mellan vilka kompetenskrav vi ställer för de olika befattningarna.
Ett problem för försvarsmakten är att få loss sjukvårdspersonalen från deras civila arbeten. Delvis kan det bero på att bemanningsläget inom vården är ansträngt, och varje resurs behövs på hemmaplan. Men enligt Ann-Sofie Schön är de allra flesta arbetsgivare positiva till att släppa ifrån sig personal.
– Problemet är att vi har helt olika planeringshorisonter. Det är ofta vi inom Försvarsmakten som kommer in för sent och då riskerar vi att slå sönder jourscheman, vilket vården givetvis inte gillar. Vi på bemanningsavdelningen jobbar kontinuerligt med att få en bättre planering, både vad gäller rekrytering och enskilda individers scheman. Om vi är ute i god tid så ökar det chansen att personal ska få komma iväg, säger hon.
Ökar försvarsmaktens behov av legitimerad personal?
– Nej, inte direkt. Däremot ser vi ett ökat behov av samverkan med det civila inom ramen för totalförsvaret. Vi har inte resurser var för sig eller tillräckligt tränad personal för exempelvis stora masskadeutfall. Där måste vi hitta olika former för att stödja varandra, att vi får förmågor som är samtränade och fintränade så att totalförsvaret kan lösa uppgiften.
Vakanser på annat håll
Det finns även ett flertal andra jobb för sjuksköterskor inom det militära. Inom hemvärnet finns det 180 befattningar (140 sjuksköterskor och 40 läkare), där ungefär 60 procent av tjänsterna är besatta.
Dessutom finns det 90 tjänster inom försvarshälsan, motsvarande företagshälsovård, där det finns ett fåtal vakanser.