Redan som ny operationssjuksköterska för tio år sedan lade hon märke till hur patienterna nästan ryckte till av den svala spriten hon tvättade av huden med inför operationen. Det gällde de som skulle vara vakna under en operation, och därför var medvetna när hon tvättade dem med desinfektionsmedel.

– Många patienter är lite rädda och spända också inför ingreppet, och ligger där rätt avklädda på en operationsbrits. Då reagerar man ännu mer på kyla. Jag började fundera på om vi inte kunde värma desinfektionsmedlet, säger hon.

Disputerar i höst

Hon jobbade då, liksom nu, på Örebros universitetssjukhus operationsavdelning för kärlthorax. Efter att ha diskuterat frågan med omvårdnadsprofessorn Ulrika Nilsson, som då var forskande anestesisjuksköterska på samma sjukhus, satte hon igång. Först blev det en D-uppsats och nu i höst doktorerar hon.

Camilla Wistrand började värma klorhexidinspriten hon och kollegerna tvättade patienterna med som skulle operera in en pacemaker. Hon genomförde en randomiserad studie där en grupp tvättades med uppvärmd sprit och den andra med vanlig rumstempererad sprit.

Genom odlingar från huden och såret kunde hon jämföra om den desinfekterande spriten var lika effektiv när den var uppvärmd. Det visade sig inte vara någon större skillnad på bakterieväxten om spriten var varm eller kall.

– Dessutom tyckte de som tvättades med varm sprit tyckte att det var mycket behagligare. De fick skatta själva upplevelsen själva utifrån en skala från 0 till 10. Vissa uppskattade också den uppvärmda spriten som ett tecken på att någon brytt sig.

Värmetäcken används till sövda

Under operationer där patienterna är sövda sjunker deras temperatur. Det kan göra dem känsliga för infektion och blödning. Därför görs ansträngningar under operationen för att hålla patienten varm, med hjälp av värmetäcken och filtar med varm luft i.

Camilla Wistrand fortsatte sin forskning med att undersöka hur temperaturen på huden påverkas av att tvättas med kall eller uppvärmd sprit.

Det visade sig att hudens temperatur sjönk från 32 grader i genomsnitt till 26 grader vid tvätt med kall sprit jämfört med 27 grader för varm sprit.

Camilla Wistrand sprittvätt
Tvätt med klorhexidinsprit inför att en pacemaker ska opereras in.

Efter hennes studier används nu varm sprit till all tvätt av vakna patienter på kärlthorax-operation på Örebros universitetssjukhus. Det gäller ingrepp som att sätta in pacemaker och subcutana venportar, men också tvätt vid akuta större aortaingrepp där patienten inte ska sövas förrän hela teamet är på plats i salen.

Lika effektiv upp till 40 grader

Men vägen till att börja värma upp klorhexidinsprit var inte spikrak. För det första står det i Fass att den ska förvaras i högst 25 graders värme.

– Jag kontaktade det tillverkande företaget och de hade gjort tester som visade att det inte var någon skillnad i effekten upp till 40 grader.

För det andra så vill de brandansvariga att spriten ska förvaras speciella skåp för brandriskens skull, och inte i värmeskåp. Kompromissen är att nu står bara de flaskor som beräknas gå åt under dagen i värmeskåpet.

I hennes doktorsavhandling ingår även en mindre studie om bakterieväxt i slutet av handsken där den möter rocken, samt en enkät som besvarades av nästan 900 av landets operationssjuksköterskor om vilka riktlinjer som finns och om de följs.

– Den visade att operationssjuksköterskor är duktiga på att följa riktlinjer. Men ibland saknas riktlinjer och då gör man lite som man tror. Ett sådant exempel är när det är dags att byta ut handskarna under operationen. Internationella studier visar att de har hål, ibland osynliga, efter 90 minuter. Där behövs en svensk riktlinje.