Enligt uppgifter till Dagens Medicin har den ökade tillströmningen av remisser i kombination med bristen på personal lett till att flera hundra personer tvingats vänta i månader på att få sin röntgen gjord. I åtminstone två fall ska tumörer ha upptäckts hos patienter som fått stå länge i kö.

För tillfället har 123 av sjukhusets patienter väntat mer än en månad på datortomografi och 548 på magnetkameraundersökning. Som längst har patienter fått vänta två till tre månader enligt sjukhusets egna uppgifter.

Behövs fler röntgensjuksköterskor

Enligt Adel Shalabi, verksamhetschef för bild- och funktionsmedicin vid Akademiska, har verksamheten i dag 86 röntgensjuksköterskor anställda. För att klara den ökade efterfrågan på datortomografi- och magnetkameraundersökningar hade det behövts ytterligare sex till åtta röntgensjuksköterskor.

Som det ser ut just nu hinner man nätt och jämnt att fylla upp med nya röntgensjuksköterskor vartefter folk slutar. Under 2016 lämnade tolv röntgensjuksköterskor verksamheten. Under samma period lyckades man rekrytera elva nya.

Ett nationellt problem

– Bristen på röntgensjuksköterskor är inte unik för Uppsala utan är ett nationellt problem. Vi är konkurrensutsatta av den privata sektorn men också genom vårt geografiska läge, med närhet till Stockholm. Det får till följd att det är svårt att rekrytera, skriver Adel Shalabi i ett mejl till Vårdfokus.

Röntgensjuksköterskan Sanja Cikota som är förtroendevald för Vårdförbundet berättar att problemen med att få tag på erfarna röntgensjuksköterskor till Akademiska pågått till och från under ett par års tid.

– Anledningarna till att folk slutar är många. En del slutar av privata skäl andra för att de vill ha högre lön. Behovet av nya röntgensjuksköterskor är stort. Det räcker att någon är sjuk eller ledig för att det ska kännas. Arbetsflödet är stort och det tar på folk, det är tufft för medarbetarna, säger hon till Vårdfokus.

Fått höjda löner

Adel Shalabi säger att marknadsmässiga löner är en viktig faktor vid rekrytering.

– Där har vi utöver årets lönerevision gjort en rejäl extrasatsning som gjort oss konkurrenskraftiga, skriver han.

Sanja Cikota håller med. Själv fick hon i våras sin månadslön höjd med 3 000 kronor, från 28 000 till 31 000 kronor i månaden, vilket hon är nöjd med.

– I år har verksamhetschefen satsat rätt mycket på vår yrkesgrupp, både i form av högre löner och kompetensutveckling. Så det kan vi inte klaga på, säger hon.