I princip alla landsting har infört rätten för patienter inom den somatiska vården att ta del av sina journaler på nätet. Men få har tagit reda på hur det påverkar personalen att inte längre bara dokumentera för sig själva och sina kolleger. Nu har forskare vid Lunds universitet frågat vårdpersonal, både inom psykiatri och somatisk vård, hur digitaliseringen påverkar dem.

På frågan om e-journalen ökar risken för att man ska bli utsatt för hot och våld svarar 23 procent av läkarna och 13 procent av sjuksköterskorna inom den somatiska vården att den har ökat. Inom vuxenpsykiatrin är siffrorna 42 respektive 23 procent.

De har också fått frågan om patientsäkerheten har ökat med journaler på nätet. Ja, svarar 7 procent av läkarna och 13 procent av sjuksköterskorna i den somatiska vården. Inom vuxenpsykiatrin är motsvarande siffror 21 och 26 procent.

Funderar över ordval

I de öppna svar som har kunnat lämnas skriver personalen bland annat att e-journaler riskerar att skapa en falsk känsla av kontroll. Många funderar också över ordvalen i journalerna och blir försiktigare när de vet att det de skriver ska läsas av patienten. "Jag är mindre uppriktig i min dokumentation", är en synpunkt.

Ett annat dilemma, framför allt inom vuxenpsykiatrin, är att personalen anser att det finns information som kan vara till men för patienten, men som är viktig för den professionella bedömningen. Många skriver om en rädsla för att skapa oro via dokumentationen och om att inte våga skriva vad de tänkt av rädsla för att hamna på kollisionskurs med patienten.

Bra trots allt

Trots invändningarna visar enkätsvaren att personalens generella uppfattning är att e-journaler är en bra idé. De som instämmer minst i det påståendet är läkare och sjuksköterskor inom den somatiska vården. En invändning är att arbetet är pressande, att mötet med patienten är det viktigaste och att journalanteckningar skjuts upp ännu mer när patienterna kan läsa det som skrivs.

Gudbjörg Erlingsdottir
Forskaren Gudbjörg Erlingsdóttir anser att arbetsgivare bör ta större ansvar för arbetsmiljön när vården digitaliseras. Foto: Maria Ejd

– Personalens arbetsmiljö har betydelse för patientsäkerheten och vår slutsats är att journaler via nätet påverkar personalens arbete och arbetsmiljö, säger Gudbjörg Erlingsdóttir som är företagsekonom och docent i arbetsmiljöteknik och en av forskarna bakom studien.

Nationell strategi

Hon berättar att e-hälsa har varit en nationell strategi de senaste tio åren. 2006 kom en nationell strategi med målet att fokusera på mer teknik i vården och 2010 kom en ny med mer fokus på användning och nytta.

Digitalisering i vården anses leda till bättre service för patienterna, till större delaktighet och till bättre patientsäkerhet. E-hälsa anses också leda till en effektivare vård. Men den nationella strategin har haft ett tydligt fokus på vad digitaliseringen innebär för patienterna.

– Nu har det blivit vanligare att man också ser till personalens behov. Ett exempel är det digitala planeringsverktyg som tagits fram till stöd för personal som arbetar med palliativ vård i hemmen. Ju mer avancerad vård som utförs i hemmen desto större är personalens behov av digitalt stöd, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Syftet med forskningsprojektet har varit att ta fram och sprida kunskap om hur arbetsmiljöproblem för personalen kan undvikas när e-hälsotjänster, och då speciellt journaler på nätet, införs. Studierna har bland annat handlat om hur personal informeras när e-tjänsten Journalen införs och om personalens erfarenheter av journaler via nätet.

Skillnader i landet

Med undantag för psykiatrin kan de flesta invånare numera läsa sina journaler och få information om vården via nätet. Men tjänsterna ser olika ut på olika håll i landet.

– Skillnaderna beror på att landsting och regioner använder olika system, har olika tekniska förutsättningar, tolkar lagar och regler olika och dessutom skiljer sig åsikterna åt om vad som ska vara tillgängligt på nätet.

Forskarna rekommenderar arbetsgivare att bjuda in till mer diskussioner om hur journaler ska skrivas och om huruvida patienterna ska ha tillgång till all information. De rekommenderar också mer uppmärksamhet på hur digitaliseringen påverkar personalen.

– Arbetsgivare får inte glömma bort att invånartjänster påverkar vårdprofessionernas arbetsmiljö. Inte heller att även positiva förändringar kräver nya rutiner och initiala investeringar. Det är lite skrämmande att se att den medvetenheten inte alltid finns och att det finns en osäkerhet om vem som har arbetsmiljöansvar när digitala tjänster ska införas.