När det för några år sedan blev möjligt för ambulanspersonalen i Region Skåne att utifrån ett strukturerat medicinskt protokoll själva avgöra vilken vårdnivå patienten är i behov av började det komma in klagomål över ambulanspersonalens bemötande. De som klagade var framför allt de som inte bedömdes behöva följa med in till akutmottagningen.

Att bli tagen på allvar

Detta blev startskottet för ambulanssjuksköterskan Andreas Rantalas doktorsavhandling som han på fredag lägger fram vid Lunds universitet.

Avhandlingen har han döpt till Att bli tagen på allvar, vilket är just det som patienterna och deras närstående inte tycker att de blir när ambulanspersonalen strikt håller sig till det medicinska och genom sin attityd och sitt språk förmedlar en känsla av att de egentligen har kallats ut till patienten helt i onödan.

– För mig som ambulanssjuksköterska är det bara ännu en dag på jobbet. Men för den som har ringt larmnumret 112 är det en unik händelse som hon eller han kommer att minnas för resten av livet. Att bara klappa patienten på axeln och önska lycka till kan i det läget göra att patienten känner sig överkörd och fullständigt maktlös. För att det ska fungera måste man se personen, inte bara patienten, säger Andreas Rantala.

Via intervjuer och enkäter har han försökt att ta reda på vad de patienter som bedömts inte behövt följa med ambulansen och som klagat över personalens bemötande egentligen hade behövt för att känna sig tillfreds. Svaret är tämligen genomgående att de hade velat att ambulanspersonalen hade tagit deras oro på allvar.

Här arbetar de personcentrerat

– Det fanns inom ambulansorganisationen en jargong som gick ut på att om inga medicinska fel hade gjorts så spelade det inte så stor roll om patienterna upplevde att de hade blivit illa bemötta, säger Andreas Rantala som parallellt med sitt avhandlingsarbete konsekvent har arbetat för att ambulanssjukvården i nordvästra Skåne i alla lägen ska arbeta personcentrerat.

Därför var det ingen tillfällighet att när Flisa, Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård, förra året höll sin konferens i Helsingborg så blev också huvudämnet personcentrerad vård.

Tack vare att Andreas Rantal har fått med sig ledningen har samtlig personal utbildats i vårdmodellen.

– Om inte alla är med på det går det inte. Tidigare organisationr sände en signal till personalen om att det var okej att bemöta patienterna relativt slentrianmässigt. Så länge inga medicinska fel gjordes var allt ok. Så är det inte längre. Nu accepteras inte längre att någon kallar en viss typ av uppdrag för "skitturer". Eller att personalen på akuten säger till oss: "vad kommer ni med?" Vi kommer inte med något, vi kommer med någon.

Kan vinna Vårdförbundspriset

Bland alla de förslag på vem som ska få årets Vårdförbundspris den 20 oktober har fyra slutkandidater utsetts av en expertjury. En av dessa kandidater är Andreas Rantala som har som mål att nordvästra Skånes ambulanssjukvård ska bli först med att införa ett komplett personcentrerat arbetssätt.

– Att jag blivit utvald som slutkandidat till priset känns fantastiskt. Det har lett till att frågan har ställts på sin spets här ute organisationen. Uppmärksamheten har bidragit till att folk känner att det vi gör är viktigt och att det är personcentrerad vård vi måste fortsätta att jobba med.